Kvinnans plats

Hon banade väg för kvinnor bakom kameran - och sitt eget skapande

Året är 1968. Skådespelaren och regissören Mai Zetterling har lyckats ta sig till en roll bakom kameran i en väldigt mansdominerad bransch och hon har redan legat bakom två vattendelare till filmer. Snart är det dags för hennes tills nu enda öppet feministiska verk Flickorna att ta plats på biodukarna. Det visar sig strax att även den här filmen ska dra åt sig en storm av kritik. Vad man inte vet då är att vi i framtiden kommer att se Flickorna som en banbrytande kultfilm.

Mai Zetterling hann åstadkomma enormt mycket under sin karriär och hon ligger bakom flera filmer som kom att skaka om Sverige och Europa. Hon hann även arbeta med ett flertal filmhjältar, både framför och bakom kameran. Trots bakslag och rådande konservatism banade Mai Zetterling väg för sitt egna skapande — men även för framtida kvinnor bakom kameran.

“Hon måste vara så viljestark för att få igenom det hon hade bestämt sig för. Det behövdes ännu mer på hennes tid. På 60- och 70-talet var det inte lätt att vara kvinna och regissör.”

– Christina Olofson, regissör

UPPTÄCK FILMKLIPPEN

Mai Zetterling har gjort ett stort avtryck i svensk och internationell filmhistoria, både framför och bakom kameran. Därför finns mycket videomaterial att upptäcka i dag – av, om och med Mai Zetterling.

I filmen Möte med Mai intervjuas Zetterling av Jannike Åhlund och Solveig Nordlund sommaren 1984 i sitt hus i södra Frankrike. Sjutton år har gått sedan Flickorna gjordes i Sverige och då möttes av negativ kritik.

Zetterling berättar varför hon lämnade Sverige och uppehåller sig vid avgörande tidpunkter i sitt liv; Dramatenperioden, att vara firad skådespelerska och sedan att övergå till att bana sin väg i det mansdominerande regissörsyrket.

Producerad av Göteborg Film Festival och Torromfilm, restaurerad digitalt av Svenska Filminstitutet 2018.

Regissören Christina Olofson om Zetterling som inspiratör

Hör när avsnittsexperten och regissören Christina Olofson berättar hur och varför hon inspirerats av personen och filmskaparen Mai Zetterling.

Nygjord trailer av filmen Flickorna

2018 gjorde den brittiska organisationen Independent Cinema Office en ny trailer till Zetterlings film Flickorna, inför ett stort projekt där ICO lyfte kvinnliga filmmakare från tiden kring 68-rörelsen och framåt. Det var en period som satte stort avtryck i filmhistorien. Kvinnor plockade upp kamerorna för att fånga och tolka den tid dom levde i – och ville skapa förändring.

Flickorna dömdes ut av sin tids filmkritiker men hyllades av feministikoner som Susan Sontag och Simone de Beauvoir. Den visades bland annat som invigningsfilm på First International Festival of Women’s Films i New York 1972.

Vill du veta mer?

Böcker & Artiklar:

Mai Zetterling på Nordic Women in Film

Skenet som bedrog – Mai Zetterling och det svenska 60-talet, av Mariah Larsson

A Cinema of Obsession: The Life and Work of Mai Zetterling av Mariah Larsson

Mai Zetterling-special i FLM från 2015

Revidera historien om auteuren Mai Zetterling! av Ingrid Ryberg

Film & Videoklipp:

Amorosa (1986) – trailer

Betongmormor (1986) - regisserad av Mai Zetterling

Älskande par (1964) – trailer

Veckorevy (1957)

Lux (1963) – reklamfilm där Zetterling säljer in den välkända tvålen

Om avsnittet

Avsnittets producent Marcel Pacheco intervjuar Mariah Larsson, professor i filmvetenskap och Christina Olofson, regissör och producent. Mariah Larsson skrev sin avhandling om Mai Zetterling och det svenska sextiotalet.

Den här berättelsen är framtagen av Stockholms Kvinnohistoriska i samarbete med Svenska Filminstitutet, Nordic Women in Film och Filmarkivet.se. Producerad av Soundtelling.

Leende person i färgglad skorta med hörlurar på sig och en iphone i handen

Fler poddavsnitt

Kvinnans Plats är historiska berättelser där inbjudna historiker och forskare berättar om kvinnors vanliga och ovanliga livsöden – knutna till platser. Vi har ännu fler berättelser att upptäcka.

Föregående
Föregående

Kvinnorna på Klaragården

Nästa
Nästa

Både prisad och avskydd — skulptören som splittrade kulturdebatten, 1924