Om skollunchen på Mjölkpaketet
Åt du, eller ska du äta lunch i skolan i dag? Tänk dig att det var Gävle husmodersförening som satte i gång diskussionen om skolluncher under 40-talet. 2022 ställe vi ut berättelsen om lunchbrickan på Arlas mjölkpaket.
Hösten 2022
Lunchbrickan — ökad jämlikhet och jämställdhet
Gävle husmodersförening påpekade att det var orimligt för husmödrarna att stå redo med maten upp till sju gånger om dagen, när barn och make hade olika tider på lunchrasterna. Men om man då samordnade lunchtiderna för alla, då blev det ett annat problem: gas- och elektricitetsbolagens kapacitet räckte inte till om alla husmödrar slog på spisen nästan samtidigt.
Skollunchen gav alla barn en bra kost
Det fanns ju ett annat sätt att minska kvinnornas arbetsbörda: att skolorna tog över ansvaret över barnens luncher! Det var inte bara en fråga om jämställdhet mellan män och kvinnor, utan även ökad jämlikhet i stort. Många barn fick bristfällig kost hemma, och det var ett folkhälsoproblem. Utöver det var avståndet mellan skolan och hemmet för lång för många barn för att hinna hem under lunchrasten.
Beslutet om att alla elever skulle få ett fritt mål lagad mat om dagen togs 1946. Även om det från början var full av undantag så var det ett stort steg för ett jämlikare samhälle. Förutom Sverige är det bara Finland och Estland som erbjuder fria luncher till alla grundskoleelever.
Illustration: Amanda Berglund
Typiska luncher 1940:
sillpudding, kålsoppa med rotsaker och fläsk, blodpudding med lingonsylt.
Typiska luncher 2020:
linsgryta, cowboysoppa och fetaostpaj.
