Organisera och demokratisera — om att göra sin röst hörd
Vi lever i en tid där vi skapar, driver, kämpar och organiserar oss. Genom sociala medier och hashtags kan vi starta omvälvande globala rörelser såsom #MeToo och #BlackLivesMatter genom några klick. Om hundra år är det vår tid som är historia. Hur har människors engagemang sett ut de senaste hundra åren? Vad kommer framtiden minnas av allt vi gjort? Vilka röster kommer saknas? Och hur ser vi till att fler berättelser bevaras för framtiden?
“Historien är aldrig färdigskriven – beroende på vilka frågor man ställer och vem som ställer frågorna så kan vi alltid få fram nya berättelser.”
I år är det hundra år sedan svenska kvinnor för första gången gick till valurnorna. Med anledning av jubiléet anordnade vi ett samtal på tema organisering och demokrati i somras. Nu finns samtalet som spelades in en varm sommardag på Kulturhusets tak att ta del av digitalt!
Hör Prudence Woodford-Berger, socialantropolog och kvinnorätts- och människorättsförsvarare, Pia Laskar, historiker, Emma Dominguez, konstnär och Azmara Nigusse, intendent i ett samtal om att skriva historia.
Samtalet introduceras av Anthia Nibitegeka, filmvetare och producent på Black Archives Sweden – om att synliggöra och aktivera historia.
Medverkade:
► Azmara Nigusse, intendent och museipedagog på Hallwylska museet
► Pia Laskar, historiker och jobbar bland annat med QRAB (Queerrörelsens arkiv och bibliotek) i Göteborg.
► Prudence Woodford-Berger, socialantropolog som arbetat vid utrikesdepartementets utvecklingspolitiska enhet.
► Emma Dominguez, konstnär som arbetat med bland annat de kollektiva utställningarna “Havet” och “Mami: Ama: Mödrar”.. Hennes arbete tar ofta avstamp i ett ifrågasättande av maktstrukturer och vilka som får synas, höras och ta plats i våra gemensamma rum.
► Anthia Nibitegeka, filmvetare och producent på Black Archives Sweden.
Kika på bilder från samtalet:
Foto: Sandra Åhman/Stockholms Kvinnohistoriska