Ett samtal om esoterism, ritualer och praktik i ett konstnärskap

Teosofi, alkemi, ockultism och spiritism påverkade kulturlivet och konstnärer starkt årtiondena kring 1900. Bland annat konstnären Hilma af Klint (1862–1944) som hävdade att hon skapade sina verk under påverkan av andeväsen. Hur kan esoterism, ritualer och praktik användas i ett konstnärskap i dag?

Från dansföreställningen Bitch på MDT. Fotograf: Märta Thisner

Från dansföreställningen Bitch på MDT. Fotograf: Märta Thisner

“Vi ser teatern som en plats för ritualer och vi vill förkroppsliga hur kvinnor har använt sig av magi för att utöva den sociala och kulturella makt de annars varit berövade.” – Eliisa Erävalo och Halla Ólafsdóttir

Nu kan du lyssna på samtalet där koreograferna Eliisa Erävalos och Halla Ólafsdóttirs berättar om sitt arbete med dansföreställningen Bitch som spelades på MDT 6–8 mars och berör dessa teman. Samtalet modereras av konstnären och författaren Linda Spåman, och inleds av Per Faxneld, docent i religionshistoria och lektor i religionsvetenskap som sätter esoterism i en historisk kontext.

➔ Du hittar samtalet på Kvinnohistoria hemifrån

➔ Läs mer om dansföreställningen Bitch här

Halla Ólafsdóttirs. Fotograf: Marie Topp

Halla Ólafsdóttirs. Fotograf: Marie Topp

Eliisa Erävalos. Foto: Micke Sandström

Eliisa Erävalos. Foto: Micke Sandström

Per Faxneld

Per Faxneld

Linda Spåman. Fotograf: Maja Kristin Nylander

Linda Spåman. Fotograf: Maja Kristin Nylander

Medverkande:

►  Eliisa Erävalo och Halla Ólafsdóttir är koreografer och dansare som tillsammans arbetat med till exempel: Dorte Olesen i The Bad, The Good and The Ugly (2011), BITCHCRAFT (2017) och hållit workshops med Cullbergbaletten (2018) och Iceland University of the arts (2019). Just nu är Eliisa och Halla aktuella med dansföreställningarna Bitch (2021) och Granddaughters (2022).

Per Faxneld, docent i religionshistoria och lektor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola, har bland annat skrivit böckerna Offerträdet och Det ockulta sekelskiftet: Esoteriska strömningar i Hilma af Klints tid och hans doktorsavhandlingen Satanic feminism belönades med Donnerska institutets pris för framstående religionsvetenskaplig forskning, och återgavs av Oxford University Press.

Linda Spåman är illustratör, perfomancekonstnär och scenograf baserad i Göteborg. Bland utgivna titlar finner vi bland annat Misslyckat självmord i Mölndals bro, Äkta Spåman och Från barn till död.

Samtalet presenteras av Stockholms Kvinnohistoriska och MDT.

Föregående
Föregående

Kära lärare som planerar er höst

Nästa
Nästa

Ta chansen att lära känna den motvilliga feministen Bertha Wellin