SKOLMATERIAL

SAMTALSFRÅGOR TILL ELEVERNA

Fråga 1:

Johanna Törnros säger att när vi undersöker polisens protokoll så finns det några saker som är extra viktiga att hålla i tanken: informationen i ett arkiv är alltid skapad i ett visst syfte, händelserna beskrivs alltid ur ett visst perspektiv. Vad tror du att hon menar med det?

Förslag på svar till fråga 1:

En enskild källa berättar oftast inte hela bilden. Eftersom arkivhandlingen, polisprotokollet, är upprättad i syfte  att kartlägga och redogöra för ett brott som har begåtts, så saknas exempelvis information som berör brottslingens övriga livsvillkor. För att få en mer mångsidig och nyanserad bild av historiska händelser och handlingar krävs kompletterande källor. Vi som nutida uttolkare av skeenden som hänt i det förgångna kan alltid förklara orsaker och konsekvenser av det som har hänt på olika sätt. Vår historieskrivning färgas beroende på vilka perspektiv vi tar och beroende på vilka källmaterial som finns till förfogande.

Fråga 2:

Johanna Törnros visar hur vi i olika arkivhandlingar kan följa Hilda Gillström genom livet. De historiska arkiven berättar inte  vilka yrken gifta kvinnor hade.  I äldre folkbokföring går dessutom ofta sökvägen in till informationen om gifta kvinnor via maken.  Varför är det ett problem? Och vad  säger det om Hilda Gillströms samtid?

Förslag på svar till fråga 2:

Det är ett problem eftersom det osyngliggör gifta kvinnor och reducerar dem till sina makars fruar, när de i själva verket var historiska aktörer i egen rätt. I förlängningen riskerar vi att veta mindre om kvinnors livsvillkor än om mäns. Det är ett uttryck för att  den gifte mannen var överordnad sin fru, genom rollen som familjens överhuvud och hushållsföreståndare. Fram till 1921 var gifta kvinnor omyndiga och juridiskt underställda sin make.

Fråga 3:

Johanna Törnros säger att historieskrivning är som att lägga ett pussel. Vad tror du att hon menar med det?

Förslag på svar till fråga 3:

Johanna Törnros säger själv att “det handlar om att gräva och att hitta fragmenten om människor eller skeenden eller händelser och lägga ihop olika bitar av information och källor, och på så sätt skapa en historia som kan berätta om ett större sammanhang, om hur samhället ser ut och hur tiden ter sig”. Genom att använda olika källor som tillför olika fragment av information utifrån olika perspektiv, kan vi få en mer nyanserad bild. Lägger vi ihop dem kan de berätta om en större historisk helhet. 

Fråga 4:

Varför tror du att det finns ett bevarat personarkiv efter Maja Berg, och inte efter Hilda Gillström bevarat på Stadsarkivet?

Förslag på svar till fråga 4:

Personarkiven som lämnas in kommer ofta från en person som haft en framträdande roll i samhället – till exempel genom att de haft ett yrke där de synts offentligt, eller genom att de växt upp i en välbärgad familj. Det finns långt fler inlämnade arkiv efter män, än efter kvinnor.

I exemplet Maja Berg har hon haft ekonomi, tid och ro att sitta ned för att skriva, fotografera och dokumentera sitt liv. Hon har haft ekonomiska och kulturella resurser att få en utbildning och därmed ett yrke som konstnär, som gjorde att hennes gärningar ansågs intressanta att spara och bevara för framtiden. Samtidigt har den som lämnat in personarkivet till arkivinstitutionen haft tid och kunskap om att samla in, ordna och lämna in materialet. Arkivinstitutionen, i detta fall Stadsarkivet, har i ett sista steg ansett att materialet varit intressant nog att spara för framtiden – att det berättar något om tiden då materialet tillkom. 

Fråga 5:

I historieskrivning görs ett urval, där någon bestämmer vem och vad som ska lyftas fram ur arkiven. Olika berättelser har ansetts olika viktiga, beroende på rådande normer och strömningar i samhället. Vad tror du kommer att berättas i historieböckerna om vår egen samtid, i framtiden?