SKOLMATERIAL
LÄR DIG OM: EKONOMISKT VÅLD
TILL LÄRAREN
HISTORIA - EKONOMISKT VÅLD NU OCH DÅ
I den här lektionen berättar Marie Eriksson, historiker och lektor i socialt arbete, om ekonomiskt våld och dess historia i Sverige. Lektionen tar upp:
Vad är ekonomiskt våld?
Vilka former av våld finns det?
Hur har man sett på mäns ekonomiska våld mot kvinnor genom historien?
Hur politik och lagstiftning stärkt kvinnors rättigheter, bland annat i fråga om ekonomisk självständighet.
Lektionen kan du och dina elever ta del av här:
GÖR SÅ HÄR:
Låt eleverna titta på Erikssons föreläsning “Ekonomiskt våld” (ca 20 min)
Gör quizfrågorna för att kontrollera att alla har förstått föreläsningens innehåll
Ge eleverna ca 45-60 minuter till att lyssna, samtala och resonera kring instuderingsfrågorna.
KOPPLING TILL CENTRALT INNEHÅLL
HISTORIA 2B
Tematiska fördjupningar när det gäller historiska frågeställningar av betydelse för individer, grupper och samhällen ur ett kulturhistoriskt perspektiv, till exempel idéströmningar, mentaliteter och världsbilder.
Historiska begrepp och förklaringsmodeller och deras tillämpning på olika historiska frågeställningar.
Granskningar och tolkningar av historiskt källmaterial, till exempel arkivmaterial, pressmaterial och databaser, som utgångspunkt för behandling av historiska frågeställningar.
SAMHÄLLSKUNSKAP 1A1, 1B
Hushållets inkomster, utgifter, tillgångar och skulder. Konsumenträtt samt konsumtion i förhållande till behov och resurser. Hur privatekonomin påverkas av samhällsekonomiska förändringar.
KOPPLING TILL FÖRMÅGOR OCH KUNSKAPER
ÄMNET HISTORIA I GYMNASIET
Lektionen ger kunskaper om tidsperioder, förändringsprocesser, händelser och personer utifrån olika tolkningar och perspektiv.
Lektionen tränar elevens förmåga att använda en historisk referensram för att förstå nutiden och för att ge perspektiv på framtiden.
Lektionen tränar elevens förmåga att använda olika historiska teorier och begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv.
Lektionen tränar elevens förmåga att söka, granska, tolka och värdera källor utifrån källkritiska metoder och presentera resultatet med varierande uttrycksformer.
ÄMNET SAMHÄLLSKUNSKAP I GYMNASIET
Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse för dagens samhälle samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.
Förmåga att analysera samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder.
Quiz till eleverna
Rätt svar är markerat i fetstilt.
Vilket år blev det helt förbjudet för gifta män att använda våld mot sina fruar?
1810
1861
1921
2. Varför fick män använda våld mot sina fruar, barn och tjänstefolk tidigare?
För att det ansågs vara den gifte mannens plikt att “hålla ordning” på dem.
För att det inte fanns någon lag som begränsade våld.
För att samhället var mer våldsamt då.
3. Mäns våld mot kvinnor har alltid varit ett problem i Sverige. Hur vet vi det?
För att det har funnits lagar som begränsar mäns våld mot kvinnor sedan medeltiden.
För att kvinnor blev myndiga 1858.
För att Marie Eriksson som är forskare säger det.
4. De handlingar som vi benämner “ekonomiskt våld” i dag benämndes på 1800-talet med ett annat ord, vilket?
Bodragning
Slöseri
Bedrägeri
SAMTALSFRÅGOR TILL ELEVERNA
Fråga 1
Vad är ekonomiskt våld? Ge några exempel och formulera en definition av ekonomiskt våld.
Förslag på svar till fråga 1
Exempel: Att kvinnan inte får insyn i ekonomin och vet hur mycket tillgångar, skulder m.m. hon har, eller paret har gemensamt; att mannen utövar olika former och grader av kontroll över ekonomin – mot kvinnans vilja – och t. ex för över pengar till sitt konto; att mannen slösar gemensamma besparingar, sms-lån med mera; att mannen använder familjens ekonomi på sätt som ligger i hans eget intresse utan att rådfråga sin partner, och på sätt som gör att hon/hen inte kan tillgodose sina egna eller de gemensamma barnens behov; att mannen på olika sätt försvårar för kvinnan att studera eller ha en egen ekonomi.
Förslag på definition: Att en person genom utövande av (bland annat) ekonomisk makt och kontroll (men också sammanflätat med andra former av våld) förhindrar en annan person att leva ett självständigt liv.
Fråga 2
Jämför mäns ekonomiska våld mot kvinnor före och efter 1921 – året då gifta kvinnor blev myndiga i Sverige. Vilka likheter och skillnader ser du?
Förslag på svar till fråga 2
Likheter: Kvinnor kan både förr och nu förlora insyn i ekonomin, förlora kontroll över gemensamma tillgångar, hamna i (över-)skuldsättning och fattigdom på grund av mannens slöseri.
Skillnader: Kvinnor och män har efter 1921 samma formella rättigheter som garanterar ekonomisk självständighet, mannen är inte formellt försörjningspliktig i ett heterosexuellt äktenskap, digital teknik har möjliggjort fler sätt att utöva ekonomiskt våld på.
Fråga 3
Marie Eriksson, lektor i socialt arbete vid Linnéuniversitetet, håller i lektionen. Uppfattar du Eriksson som tillförlitlig? Vilka historiska källor och teoretiska perspektiv hänvisar hon exempelvis till? Resonera och motivera ditt svar utifrån begreppen närhet, beroende och tendens.
Förslag på svar till fråga 3
Att Marie Eriksson är forskare i ett relevant ämne vid ett känt lärosäte talar för att hon har betydande kunskaper i ämnet. Hon nämner historiska protokoll från domstolar och kyrkoråd där olika former av ekonomiskt våld behandlas, liksom äldre lagtexter som vittnar om behovet att lagstifta mot mäns ekonomiska våld mot kvinnor.
Eriksson säger i lektionens inledning att “...en del politiker till exempel, brukar ibland säga - felaktigt och slarvigt - att mäns våld mot kvinnor i vår tid, att det är ett importerat problem...” Eriksson konstaterar alltså att i sak motsäger den politiska åsikten historiska fakta, men utan att själv uttrycka någon egen politisk ståndpunkt.
Relaterat
-
Digitala föreläsningar: Lär dig om
Lär er mer om ett aktuellt ämne direkt från en expert. Vad är ekonomiskt våld, hur fick Sverige fri abort och hur skrivs historia? Föreläsningarna är cirka 20 minuter långa.
-
Kvinnohistoria för skolan
Utforska alla våra digitala föreläsningar och stadsvandringar.
-
Stadsvandring: Sex i city
Följ med på en vandring genom Stockholms city som vid tiden kantades av såväl sexuell kommers som högljudda protester. För högstadier och gymnasiet.