Speglingar

Dansa i sommarnatten till konstfilm, när Stockholms Kvinnohistoriska lyfter verk från sex olika kvinnliga konstnärer i installationen Speglingar. Här möts film från olika tidsperioder och projiceras utomhus med Skanstullsbron som tak på nattklubben Trädgården. Genom en bredd av verk ur Filmforms arkiv lyfts olika känslor, tematik och uttryck.

5 maj — 9 september 2023

Verket Swimmer, där en simmare i badmössa syns inuti en gapande mun.

I Stockholms Kvinnohistoriskas installation Speglingar bjuds du med på en resa av nyfikenhet, utforskande och eftertänksamhet. Installationen består av samlade verk skapade mellan åren 1978-2021, av konstnärerna Cecilia Edefalk, Åsa Ersmark, Katarina Löfström, Gunilla Klingberg, Teresa Wennberg och Suzanne Nessim.

Kliv in i en värld som väcker stora och små frågor

Verken väcker stora som små frågor rörande kroppen, trygghet, vardag och begär. Betraktaren kliver in i en värld som känns både främmande och bekant, skrämmande och lustfylld. Installationen är en del av Stockholms Kvinnohistoriskas projekt Arkivism, en satsning som bidrar till att hitta och bevara fler kvinnor i arkiven.

Verken projicerades utomhus på nattklubben Trädgården i Stockholm, under helger sommaren 2023.

Ett samarbete med Trädgården och Filmform

Installationen Speglingar presenterades i samarbete med Trädgården, en av Stockholms Kvinnohistoriska medlemmar.

Filmerna har förmedlats av Filmform – The Art Film & Video Archive. Filmform startade 1950 och är den äldsta befintliga organisationen i sitt slag i Sverige. Läs mer om Filmform här.

Upptäck verken som visas i Speglingar

Teresa Wennberg och Suzanne Nessim, Swimmer, 1978, 21:15 min. Courtesy of Filmform.

Swimmer (1978)

Av Teresa Wennberg och Suzanne Nessim

Simmarens rörelser kan upplevas som både njutbara och naturliga. Samtidigt innehåller dom en spänning, en dubbel betydelse: livet och döden. Simmaren måste ständigt hålla sig i rörelse för att hålla sig vid liv. I Swimmer (1978) porträtterar Teresa Wennberg och Suzanne Nessim metaforiskt vad som sker i diskrepansen mellan njutning och överlevnad.

Läs mer om verket på Filmforms webb

Åsa Ersmark, Mirror, 2014, 7:20 min. Courtesy of Filmform.

Mirror (2014)

Av Åsa Ersmark

Genom måleri, performance, videkonst och installationer utforskar Åsa Ersmark idéer om bland annat frihet, sexualitet och det undermedvetna i sitt konstnärsskap. I kortfilmen Mirror (2014) ser betraktaren en avbild av en spegel som i takt med att den smälter bort också förlorar sin funktion.

Läs mer om verket på Filmforms webb

Stillbild av verket Point blank.

Katarina Löfström, Point blank, 2021, 19 min. Courtesy of Filmform.

Point Blank (2021)

Av Katarina Löfström

Katarina Löfströms Point Blank (2021) handlar om skärningspunkten mellan våld, transcendens och begär. Videoverkets abstrakta uttryck, med grafiska former och mönster som möts och slits ifrån varandra, projiceras utomhus på Trädgården under hela sommaren. Verk av Löfström har tidigare visats på bland annat Index och Andréhn-Schiptjenko i Stockholm.

Läs mer om verket på Filmforms webb

Stillbild av verket Ultramarina.

Cecilia Edefalk, Ultramarina, 1984, 14 min. Courtesy of Filmform.

Ultramarina (1984)

Av Cecilia Edefalk

I Ultramarina (1984) har Cecilia Edefalk placerat målningar och objekt i havet för att poängtera dess oändlighet. Under ytan upplevs tiden som stillastående, konstverken som odödliga. Vattnets konstanta strömmar rör sig varken framåt eller bakåt, i motsats till tidens linjäritet. Målningarna och objekten befinner sig på en plats bortom tid och rum.

Läs mer om verket på Filmforms webb

Stillbild av verket Sparloop.

Gunilla Klingberg, Sparloop, 2001, 11:47 min. Courtesy of Filmform.

Sparloop (2001)

Av Gunilla Klingberg

Gunilla Klingberg använder sig ofta av logotyper från världsomspännande koncerner i sina verk. I Sparloop (2001) har logotyperna förvridits, omvandlats och speglats så att dom tillsammans skapar mönster som i ett kaleidoskop. Logotyperna är hämtade från några av världens största lågpriskedjor, däribland Spar och Lidl. Det visuella uttrycket utgör en kommentar på vår tids konsumtion och kommersialism.

Läs mer om verket på Filmforms webb