"Tjänstefolk ansågs ju till exempel ofta så oviktiga att deras namn inte skrevs ner vid fotograferingar"
Foto: Helén Karlsson
Fatima Bremmer är journalist och författare. 2017 tilldelades hon Augustpriset i fackboksklassen för biografin Ett jävla solsken, om den banbrytande journalisten och äventyraren Ester Blenda Nordström som i början av 1900-talet wallraffade långt innan begreppet fanns.
VILKA KVINNOR HAR DU SÖKT EFTER - OCH VARFÖR?
Jag har bland annat sökt efter material om Ester Blenda Nordström i syfte att skriva hennes livsberättelse. Just nu söker jag febrilt efter material på kvinnorna i Ligan, ett nätverk smarta och modiga kvinnor som utmanade patriarkatet inom journalistvärlden runt 1910. Ligan bestod av Ellen Rydelius, Gerda Marcus, Elin Wägner och Célie Brunius med flera. De är så oförtjänt bortglömda och måste tillbaka in i historieskrivningen.
VILKA HAR VARIT DE STÖRSTA UTMANINGARNA MED ATT SÖKA EFTER KÄLLOR OM/AV KVINNOR?
Det som är bakgrunden till er satsning: att kvinnorna och deras liv inte ansetts så intressanta att dokumentera tidigare och att det därför ofta är bristfällig information till bilder och dokument. Ibland inte ens ett namn till en bild, ibland ett namn och ingenting mer. Tjänstefolk ansågs ju till exempel ofta så oviktiga att deras namn inte skrevs ner vid fotograferingar utanför gårdar.
HAR DU NÅGRA SÖKTIPS FÖR DEN SOM SJÄLV TÄNKER BÖRJA?
Lägg tid på att gå igenom gamla tidningar!
Göteborgs Universitetsbibliotek har till exempel digitaliserat en mängd årgångar och nummer av tidningen Idun där kvinnor ofta både planerade innehållet och skrev artiklarna. Det innebar att kvinnor också lyftes fram i alla möjliga sammanhang. Jag har suttit i många timmar och bara gått igenom nummer för nummer och hittat de mest fantastiska små och stora historier man kan tänka sig – och helt ny fakta om personer jag skriver om, som dyker upp i oväntade eller okända sammanhang.
Glöm inte bort de privata arkiven och samlingarna!
De stannar ofta kvar i släkten och har med lite tur undkommit stora vinds- eller förrådsrensningar (där tyvärr mycket gått förlorat genom årens lopp). Och sök brett. Gör motsvarande research på personer som du vet stått kvinnan i fråga nära. Då kan du till exempel hitta bilder där hon finns med (men kanske inte står med i bildtext), brev där hon finns omnämnd eller annan typ av material som teckningar, dokument och föreningars verksamhetsberättelser.
Det är dags för #Arkivism!
Med Arkivism vill Stockholms Kvinnohistoriska förändra framtidens historieskrivning som bättre speglar världen som den ser ut i dag. Och vi börjar nu.
Vill du lära dig hur du kan hitta kvinnor i arkiven? Svaren finns i vår bok Arkivism: en handbok!