Arkivism 2021-04-19 Arkivism 2021-04-19

"Tjänstefolk ansågs ju till exempel ofta så oviktiga att deras namn inte skrevs ner vid fotograferingar"

Fatima Bremmer, journalist och författare till Ett jävla solsken om Ester Blenda Nordström.

Vill du också gräva i arkiven? Fatima Bremmer ger dig sina bästa tips som du kan ta med dig på vägen.

Fatima Bremmer är journalist och författare. 2017 tilldelades hon Augustpriset i fackboksklassen för biografin Ett jävla solsken, om den banbrytande journalisten och äventyraren Ester Blenda Nordström som i början av 1900-talet wallraffade långt innan begreppet fanns.

VILKA KVINNOR HAR DU SÖKT EFTER - OCH VARFÖR?

Jag har bland annat sökt efter material om Ester Blenda Nordström i syfte att skriva hennes livsberättelse. Just nu söker jag febrilt efter material på kvinnorna i Ligan, ett nätverk smarta och modiga kvinnor som utmanade patriarkatet inom journalistvärlden runt 1910. Ligan bestod av Ellen Rydelius, Gerda Marcus, Elin Wägner och Célie Brunius med flera. De är så oförtjänt bortglömda och måste tillbaka in i historieskrivningen.

VILKA HAR VARIT DE STÖRSTA UTMANINGARNA MED ATT SÖKA EFTER KÄLLOR OM/AV KVINNOR?

Det som är bakgrunden till er satsning: att kvinnorna och deras liv inte ansetts så intressanta att dokumentera tidigare och att det därför ofta är bristfällig information till bilder och dokument. Ibland inte ens ett namn till en bild, ibland ett namn och ingenting mer. Tjänstefolk ansågs ju till exempel ofta så oviktiga att deras namn inte skrevs ner vid fotograferingar utanför gårdar.

HAR DU NÅGRA SÖKTIPS FÖR DEN SOM SJÄLV TÄNKER BÖRJA?

Lägg tid på att gå igenom gamla tidningar!
Göteborgs Universitetsbibliotek har till exempel digitaliserat en mängd årgångar och nummer av tidningen Idun där kvinnor ofta både planerade innehållet och skrev artiklarna. Det innebar att kvinnor också lyftes fram i alla möjliga sammanhang. Jag har suttit i många timmar och bara gått igenom nummer för nummer och hittat de mest fantastiska små och stora historier man kan tänka sig – och helt ny fakta om personer jag skriver om, som dyker upp i oväntade eller okända sammanhang.

Glöm inte bort de privata arkiven och samlingarna!
De stannar ofta kvar i släkten och har med lite tur undkommit stora vinds- eller förrådsrensningar (där tyvärr mycket gått förlorat genom årens lopp). Och sök brett. Gör motsvarande research på personer som du vet stått kvinnan i fråga nära. Då kan du till exempel hitta bilder där hon finns med (men kanske inte står med i bildtext), brev där hon finns omnämnd eller annan typ av material som teckningar, dokument och föreningars verksamhetsberättelser.

Det är dags för #Arkivism!

Med Arkivism vill Stockholms Kvinnohistoriska förändra framtidens historieskrivning som bättre speglar världen som den ser ut i dag. Och vi börjar nu.

Vill du lära dig hur du kan hitta kvinnor i arkiven? Svaren finns i vår bok Arkivism: en handbok!

Läs mer

Sandra Åhman 2021-04-19 Sandra Åhman 2021-04-19

"Så försvann spåren av vad jag gjorde dag för dag som chefredaktör under fjorton år"

Christina Jutterström, journalist och tidigare chefredaktör för DN och Expressen samt VD för SVT.

På en rad medieposter har Christina Jutterström varit den första kvinnliga chefen. I dag är hennes material arkiverat hos KvinnSam, men vad kastades egentligen på soptippen? Jutterström ger dig tips på vad du kan tänka på om du också vill arkivera dig.

Christina Jutterström har varit den första kvinnliga chefen på en rad medieposter. Hon är journalist och tidigare chefredaktör för Dagens Nyheter och Expressen, samt VD för Sveriges Television. I dag är hon pensionär.

VAR HAR DU ARKIVERAT MATERIAL OCH AV VILKEN SORT?

Mitt material finns arkiverat på KvinnSam*. Där finns allt från korrespondens, manuskript och tal till material från min tid på SVT och tidningsurklipp. Arkivförteckningen finns på Alvin-portalen och vem som helst kan studera materialet på plats på Göteborgs universitetsbibliotek. Se Jutterströms arkivförteckning här.

VARFÖR HAR DU ARKIVERAT DITT MATERIAL?

KvinnSam frågade, och som första kvinna på flera tunga chefsposter i medievärlden känns det viktigt att bidra med material för framtida genus- och medieforskning, liksom för forskning inom statsvetenskap. Jag har ju varit delaktig i flera stora utvecklingsprojekt som varit nära förknippade med samhällsutvecklingen i stort.

VILKA TIPS HAR DU TILL DEN SOM FUNDERAR PÅ ATT ARKIVERA SITT EGET MATERIAL?

Var lite ordentligare än du orkar! Jag sparade mina almanackor från tiden på Dagens Nyheter i en tennisväska som jag oaktsamt ställde på kattvinden. När jag sedan öppnade väskan många år senare upptäckte jag att massa larver och andra rörliga kryp hade boat in sig bland almanackorna, vilket är lätt hänt i gamla hus. Snabbt stängde jag tennisväskan och åkte med den direkt till soptippen. Så försvann spåren av vad jag gjorde dag för dag som chefredaktör under fjorton år, liksom tennisväskan jag fick i femtioårspresent från kulturredaktionen på Dagens Nyheter.

*Kvinnsam

Kvinnsam – nationellt bibliotek för genusforskning, är en universitetsgemensam forskningsinfrastruktur vid Göteborgs universitet, med placering vid Humanistiska biblioteket. Verksamheten består i att bevaka och förteckna litteratur om genusfrågor, att samla, ordna och förteckna kvinnohistoriskt arkivmaterial samt ge referensservice. Deras störta databas innehåller cirka 150 000 referenser, baserade på litteratur i universitetsbibliotekets samlingar. Utforska KvinnSam här.

Det är dags för #Arkivism