Vi avslöjar vem som arkiveras 2025

Foto: Jenny Bergensten / Stockholms läns museum

Hyllmeter åt kvinnorna 2025: Margareta Marakatt får en plats i arkiven

I dag, på Internationella kvinnodagen, avslöjar vi vilka personer eller händelser som ska arkiveras i projektet Hyllmeter åt kvinnorna under 2025. Att bevara kvinnors historia är en förutsättning för att förstå vår samtid och de rättigheter vi har i dag.

Men vems berättelser bevaras för framtiden? I nästan alla Sveriges arkiv finns ett stort jämställdhetsglapp. Detta vill Kvinnohistoriska och Stockholms läns museum förändra genom att avsätta hyllmeter åt kvinnorna – med allmänhetens hjälp.

“Projektet Hyllmeter åt kvinnorna är ett samarbete mellan Stockholms läns museum och Kvinnohistoriska. Syftet är att minska jämställdhetsgapet i arkiven och synliggöra kvinnors historia i Stockholms län.”

— Eva Skyllberg, museichef på Stockholms läns museum.

Varje år nomineras personer, händelser och organisationer som haft betydelse för kvinnors historia i Stockholms län, och i år har över 100 nomineringar inkommit. Bland dem finns tvätteribiträden, rebelliska mammor, pionjärer inom lesbisk klubbkultur, tobaksarbeterskor och föreståndare för ålderdomshem som arbetade under villkor vi knappt kan föreställa oss i dag.

Efter en noggrann granskning och diskussion har referensgruppen – där även representanter från Hembygdsförbundet ingått – fattat sitt beslut. År 2025 arkiveras Margareta Marakatt! 🌟

Vem är Margareta Marakatt — och varför arkiveras hon?

Margareta Marakatt har i decennier spelat en viktig roll för det samiska kulturarvet i Stockholms län. Genom sitt engagemang i Stockholms Sameförening, särskilt inom barnverksamheten på 1980-talet, skapade hon en plats där barn kunde stärka sin språk- och kulturidentitet.

Hon var också en central gestalt i föreningens stora palt- och köttfester, där hon lagade blodpalt i stora mängder – en tradition som sedan hennes frånvaro blivit svårare att upprätthålla.

• Nomineringen

  “Margareta Marakatt är en samisk kvinna som levt och verkat större delen av sitt liv i Stockholms län, där hon fortfarande är bosatt. Hon föddes dock in i ett nomadiskt liv långt upp i norr och beskriver själv sin livshistoria som 'från eld till mikrovågsugn'.

  Hon har under stor del av sitt liv varit verksam i Stockholms Sameförening och hade bland annat hand om barnverksamheten i föreningens regi på 1980-talet. Där fick samiska stockholmsbarn prata och i vissa fall lära sig samiska, koka palt och utforska sin historia och kultur.

  Hon har även kokat blodpalt till en av föreningens då årliga kött- och paltfester men har de senaste åren dragit sig tillbaka från föreningslivet sedan hon förlorat synen. Inte många i Stockholmsområdet kan idag laga storkok av blodpalt, och hennes insats är saknad. Det har varit svårt att få till liknande fester de senaste sex åren.”

• Referensgruppens motivering

  Margareta Marakatt har spelat en central roll i att bevara och föra vidare det samiska kulturarvet i Stockholms län. Genom sitt engagemang i Stockholms Sameförening, särskilt inom barnverksamheten på 1980-talet. Hennes insatser har också hållit traditioner vid liv, där matlagning – från paltkok till föreningens stora fester – varit en viktig del av det immateriella kulturarvet.
  
  Marakatts nominering berättar om betydelsen av att föra vidare det immateriella kulturarvet och hur mat kan berätta om en plats, en tid och människors gemenskap. Hennes arbete belyser också kvinnors centrala roll i att bevara och överföra kunskap, traditioner och historia mellan generationer. Genom att arkivera hennes berättelse i länsmuseets samlingar säkerställs att hennes insatser för kulturarvet och kvinnors historia i Stockholms län bevaras för framtiden.

Projektet som gör plats för kvinnohistoria

Arkiven formar vårt kollektiva minne – men vems berättelser sparas för framtiden? Kvinnors historia är underrepresenterad, och det vill Hyllmeter åt kvinnorna ändra på. Genom att årligen avsätta plats på hyllorna i länsmuseets arkiv skapas en plattform för att bevara berättelser som annars riskerar att glömmas. Projektet drivs av Stockholms läns museum och Kvinnohistoriska, och är en del av satsningen Arkivism – som handlar om att hitta, lyfta och spara kvinnohistorien.

Att lyfta in allmänheten i urvalsprocessen är en viktig del av arbetet.

“Urvalet handlar om att skapa samtal kring vems berättelser som bevaras och hur. Vi vill hitta nya sätt att engagera allmänheten i bevarandet av vårt kulturarv.”

— Karolina Hedström, projektledare för Hyllmeter åt kvinnorna på Stockholms läns museum.

Arkiven spelar en avgörande roll i historieskrivningen, och kvinnors berättelser har alltför ofta osynliggjorts.

“Arkiven är platsen där vi bevarar vårt kollektiva minne, men där är kvinnors berättelser svårare att hitta, precis som i den breda historieskrivningen. Projektet Hyllmeter åt kvinnorna ska bidra till att förändra detta, och vi hoppas att det skapar ringar på vattnet.”

— Anna Tascha Larsson, museichef på Kvinnohistoriska.

Vad händer nu?

Nu börjar insamlingen av material om Margareta Marakatt. Dokument, bilder och berättelser kommer att samlas, och i november – på Arkivens dag – placeras dokumentationen i länsmuseets arkiv. Vi uppdaterar löpande om projektet i våra kanaler. Följ gärna Kvinnohistoriskas nyhetsbrev för att inte missa något.

Förra årets bidrag till arkivet

Det här är andra året Hyllmeter åt kvinnorna genomförs. Förra året arkiverades Kristiina Kolehmainen (1956–2012), bibliotekarie och grundare av Serieteket, samt Hammarby Fotbolls damlag och deras guldsäsong 2023. Två berättelser som på olika sätt speglar kvinnors villkor och gemenskap.