Samisk kvinnohistoria

Fr.v: Sara Maria Norsa, Elsa Aurora Jonsson och Karin Stenberg på Samernas Landsmöte i Östersund 1918. Foto: Arvidsjaurs kommuns bildarkiv

Hur har den samiska kvinnans ställning sett ut under det sista årtusendet – och hur har den förändrats?

“I det samiska samhället har kvinnan alltid haft en stark och central ställning i äldre tider. Kvinnorna har utgjort kontinuiteten i samhället och på skattelandet. Kvinnorna har skött ekonomin och kontakterna med myndigheter. Detta har varat tills svenska myndigheter tvingade på det samiska samhället en svensk, patriarkalisk struktur, framförallt med renbeteslagarna från 1886” – Gunilla Larsson

Gunilla Larsson
Foto: May-Britt Öhman

Medverkande:

Gunilla Larsson är Fil. Dr i Arkeologi och forskare vid CEMFOR, Centrum för Mångvetenskaplig Forskning om Rasism, Uppsala universitet. Hon forskar i samiskt kulturarv och historia, och har själv skogssamisk bakgrund från Lule älvdal.

Detta är en del av den månadslånga invigningen av Stockholms Kvinnohistoriska, 1–31 mars på Hökens Gata 11 i Stockholm (och flera andra ställen). Lokalen är liten och antalet platser mycket begränsat, ingen förbokning. Alla programpunkter är kostnadsfria och dokumenteras för arkiv och tillgänglighet – och är ett sätt för oss att se vad som fungerar och vad som blir bra. Stockholms Kvinnohistoriska ska erbjuda museiverksamhet över hela staden, utan en egen permanent byggnad. Med stöd av Stockholms stad.

Läs mer om lokalen och dess tillgänglighet här.