Kvinnans plats
SIDENVÄVERSKORNA PÅ REPSLAGARGATAN
Året är 1833. Knut August Almgren har just öppnat sidenväveriet på Södermalm i Stockholm, och den industriella revolutionen har ännu inte tagit fart i Sverige. Bakom vävstolarna satt nästan uteslutande kvinnor. Men från början hade det varit männens plats. Hur kom det sig att textilindustrin blev ett kvinnoyrke? Och går det att sätta ord på det rytmiska unika bandet mellan väverska och vävstol?
Som mest var hela 196 vävstolar igång samtidigt. Efter det följde kriser i industrin som drabbade tiotusentals kvinnor i Sverige – och ledde till att K. A. Almgren sidenväveri & museum är det enda aktiva sidenväveriet i Sverige i dag.
Följ med när vi gläntar på dörren till K. A. Almgren sidenväveri & museum och färdas genom historien tillsammans med kvinnorna som arbetade där.
Följ med till fabriken
TEXTILINDUSTRIN FÖRÄNDRAS — MEN KVINNORNAS ARBETSVILLKOR FÖRBLIR SVÅRA
Historiskt har arbetsvillkoren för industriarbetande kvinnor varit svåra i Sverige. Kampen behövde ibland föras i egna separatistiska fackföreningar för att kvinnors specifika villkor och utmaningar skulle få utrymme.
När arbetsvillkoren och lönerna efter lång kamp äntligen förbättrades i Sverige ledde det till att textilproduktionen flyttade till länder där liknande förbättringar för arbetare inte skett. Där domineras textilindustriarbetandet än i dag av kvinnor.
TEKOKRISEN - tillverkningen flyttar från sverige
Textil- och konfektionsbranschen drabbades av vad som kom att kallas tekokrisen, som var allra mest akut från sent 1960-tal till sent 1970-tal. En stor anledning till krisen var hård utländsk konkurrens, där den höga produktionen i kombination med billig arbetskraft snabbt konkurrerade ut många europeiska textil- och konfektionsbranscher, inklusive Sveriges. Det var inte längre lönsamt att ha tillverkning i Sverige och många verksamheter stängde ner. 70 000 arbetstillfällen gick förlorade – och majoriteten i branschen var kvinnor och äldre.
Dagens höga efterfrågan skapar sämre villkor
Samtidigt som textilindustrin bidragit till att kvinnor fått arbetstillfällen och en möjlighet att i högre grad försörja sig själva så tvingas dom ofta också arbeta under fruktansvärda arbetsvillkor – både historiskt och i dag. Den globala höga efterfrågan på billiga kläder och andra textilier pressar nere priserna – och lönerna. Det här är en fråga som många organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter, arbetares och kvinnors rättigheter och hållbarhet kämpar med att lyfta.
Vykort på arbetare i Algots klädfabrik i Borås 1955. Algots försattes i konkurs 1977 till följd av TEKO-krisen. Foto: Algots.
Textilarbetare i Thailand 2006. Foto: Greg Walters.
Vill du veta mer?
Böcker & artiklar:
Fruktansvärda villkor för kvinnor i textilindustrin, Kvinna till Kvinna
Vad väntar ni på, modeföretag?, Fairtrade Sverige
Textilarbetare jobbar för 4,50 i timmen, Dagens Nyheter
Modeslavar: den globala jakten på billigare kläder av Moa Kärnstrand och Tobias Andersson Åkerblom
Väverskor och mästare: Om arbetarna vid K. A. Almgrens Sidenväveri av Eva Bergström
Källkritik på fabrik (lektionsmaterial för högstadiet)
Poddar:
Bryggerskorna organiserar sig på Münchenbryggeriet, Kvinnans Plats
Film & videoklipp:
Journalfilm om Almgrens Sidenväveri, producerad av Svensk Filmindustri 1943
Platser:
Om avsnittet
I avsnittet hör du Marcel Pacheco intervjua historikern Karin Carlsson, väverskan Kristina Lundin och historikern och museichefen för K. A. Almgren sidenväveri & museum, Anna Hedtjärn Wester.
Karin Carlsson har gjort research till K. A. Almgrens sidenväveri & museums nya basutställning, hon har bland annat intervjuat sidenväverskor och analyserat tidigare obeforskat arkivmaterial.
Den här berättelsen är framtagen i samarbete med K. A. Almgren sidenväveri & museum. Producerad av Soundtelling. Exekutiv producent Tove Leffler.
Fler poddavsnitt
Kvinnans Plats är historiska berättelser där inbjudna historiker och forskare berättar om kvinnors vanliga och ovanliga livsöden – knutna till platser. Vi har ännu fler berättelser att upptäcka.