Kvinnans plats
Verklighetens Ulla Winblad - Synderska, gudinna och influencer på 1700-talets horbaler
Synderska, gudinna och rikskändis. Hon är en välkänd karaktär i nationalskalden Carl Michael Bellmans dikter där hon både upphöjs och hånas. Ulla Winblad var namnet på allas läppar i 1700-talets Stockholm – och Sverige. Men bakom Bellmans fiktiva person fanns en verklig kvinna – Maja Stina Kiellström. Hur såg livet i ett ständigt rampljus ut, och vem var hon egentligen – kvinnan bakom den uppdikta verkligheten?
ETT LIV I RAMPLJUSET
Alter egot Ulla Winblad förföljer Maja Stina Kiellström hela livet – men trots att hon är en av Sveriges mest kända kvinnor är det få som i dag vet vem hon är.
Ulla Winblad kom att bli sinnebilden för vad som kallats för “den glada horan” och var en rikskändis under 1700-talet, vars namn fortfarande lever kvar.
Kvinnan bakom alter egot
Maja Stina Kiellström, kvinnan bakom alter egot, föddes i en fattig familj 15 juni 1744 och växte upp bland grusvägar, lantdjur och kålodlingar på Ladugårdslandet som är dagens Östermalm.
Den vuxna Maja Stina kom att bryta mot både lagar och normer. Efter festande på krogar och “horbaler” i 1700-talets Stockholm lämnar hon huvudstaden – men flyttar tillbaka som änka, gifter om sig och lever sedan sina sista år på Södermalm. Maja Stina Kiellström kämpade med att distansera sig från Bellmans påhittade karaktär – utan framgång. Slutligen begravs hon vid Maria Magdalena kyrkogård efter sin död vid 54 års ålder.
Följ med till 1700-talets Stockholm och en inblick i hur kvinnors situation såg ut under tiden.
Illustration av Elis Chiewitz (1784-1839), i Galleri till Fredmans epistlar, Stockholm, 1826 (Uppsala universitetsbibliotek).
Målning föreställande Carl Michael Bellman, 1740-1795, skald. Konstnär Per Krafft d.ä. Foto: Nationalmuseum
ULLA WINBLAD I BELLMANS UPPDIKTADE VÄRLD
I samband med att Maja Stina Kiellström anklagas för brott mot överflödsförordningen efter att ha varit iklädd det senaste modet från Paris – en röd sidenkappa – skapar hon alter egot Ulla Winblad. Namnet gör sig snabbt känt i stadens nöjesliv.
Skalden Carl Michael Bellman börjar omkring denna tid att skapa ett helt universum runt Ulla Winblad i sin diktade värld. År 1770 gör Winblad entré i Fredmans epistelvärld, i rubriken till epistel nr 3, ”Til en och hvar af Systrarna, men enkannerligen til Ulla Winblad”.
Även om det dröjde 20 år tills texterna publicerades spreds många av dom muntligt, och rykten började att röra sig genom den krogtäta staden. Vissa av texterna är förnedrande och ofta utmålas hon som både hora och madonna.
De första två raderna ur Fredmans Epistle No:71, Ulla! min Ulla! Allegro ma non troppo. Skriven av Carl Michael Bellman, 1790.
“När jag började gräva i den här historien så upptäckte jag hur många paralleller det finns till vår tid i dag. Jag tänker på det här när man tappar makten över sin egen identitet, jag tänker inte minst på influencers, på sociala medier, där man verkligen bygger sitt eget varumärke och skapar bilden av sig själv – och gärna tappar kontrollen över den också.”
– Rebecka Lennartsson, etnolog och forskningschef på Stadsmuseet i Stockholm.
Vill du veta mer?
Böcker & artiklar:
Ulla Winblad – Liv och legend av Rebecka Lennartsson
Verklighetens Ulla Winblad, Populär Historia
Mamsell Bohmans fall: Nattlöperskor i 1700-talets Stockholm av Rebecka Lennartsson
Poddar:
Carl Michael Bellman och hans tid, Svenskpodden
Om avsnittet
I avsnittet intervjuar radiojournalisten Linda Jensen Kidane etnologen Rebecka Lennartsson, forskningschef på Stadsmuseet i Stockholm och författare till boken Ulla Winblad – liv och legend om Maja Stina Kiellströms liv.
Den här berättelsen är framtagen i samarbete med Stadsmuseet i Stockholm. Podden är producerad av Soundtelling.
Fler poddavsnitt
Kvinnans Plats är historiska berättelser där inbjudna historiker och forskare berättar om kvinnors vanliga och ovanliga livsöden – knutna till platser. Vi har ännu fler berättelser att upptäcka.