Kvinnans plats
Arkitekten som byggde över 150 filmmiljöer - och ett helt nytt yrke
Under sin 40 år långa karriär var hon med och skapade yrket scenograf, banade väg för andra filmarbetare och inspirerade filmindustrin internationellt. 1960 hade hela 19 långfilmer premiär där Bibi Lindström var arkitekten bakom den värld som biobesökarna klev in i. Vid sin pensionering hade Lindström ända sedan år 1932 arbetat som filmarkitekt i över 150 filmer, kanske ett oslagbart rekord.
Har du också spenderat en kväll i baren, en natt på dansgolvet eller en hotellfrukost i restaurangen? Vid Berzelii park i centrala Stockholm nära Dramaten, Norrmalmstorg och vattnet vid Nybroviken ligger Berns Salonger, dit stockholmarna vallfärdat för att roa sig sedan 1800-talet. Här startar vår berättelse om arkitekten som la grunden för ett helt nytt yrke i filmindustrin – scenografen.
SKAPADE FÖR FILM, TEATER OCH UTSTÄLLNINGAR
I den enda filmen där Bibi Lindström själv var regissör förevigades nämligen ett dygn på Berns 1943, men som filmarkitekt var hon med och skapade över 150 filmer under hennes år på Europafilm och Sandrew-ateljén, flera tv-produktioner och scenografier till pjäser vid bland annat Dramaten i Stockholm. Förutom teater och film arbetade hon med dekorativa uppgifter inför Stockholmsutställningen 1930 och hon tilldelades första pris i en tävlan om dekoreringen av New York utställningen 1938 som ledde till att hon var sysselsatt i New York i slutet av 1930-talet. Lindström utbildades inom arkitektur och dekoration både på Konstfack och Kungliga Konsthögskolan, samt vid München Lehrwerkstätten.
Foto på Bibi Lindström: Svenskt biograf- och filmfolk i ord och bild, 1940.
lade grunden för ett helt nytt yrke — scenografen
Som en av dom första arkitekterna i den svenska filmbranschen var Bibi Lindström med och skapade yrket filmarkitekt – det som idag kallas för produktionsdesigner eller scenograf. Liksom i andra tekniskt orienterade branscher intogs ledande positioner allt som oftast av män, och Lindström var länge ensam kvinna i sin yrkesroll. Lindström var en pionjär inom filmindustrin, både genom sin verkshöjd och mängden filmmiljöer hon skapade.
© Sandrew AB/Svensk Filmindustri (1958) Foto: Hilding Bladh
Interiör från Bibi Lindströms scenografi till Arne Mattssons Mannekäng i rött (1958, Sandrews). Lindströms färgpalett skulle senare komma att inspirera de italienska regissörerna Mario Brava och Dario Argento.
“Alla dom här hantverkarna, jag tycker att dom ska lyftas fram först. Och påpeka att utan dom här människorna hade inte dom här filmerna blivit till, åtminstone inte på det sättet som dom ser ut. Man skapade dom här rummen som folk tittade in i. Det slutna universum där det finns föremål som tilltalar oss och skapar vår uppfattning om en viss tid.
Det är den del av svensk filmhistoria som ingen någonsin har bemödat sig att titta på. Det är väldigt synd, för att den berättar väldigt mycket om människors föreställningar och tidens sätt att vilja beskriva tiden till dom som levde i den.”
– Tytti Soila, professor emeritus i filmvetenskap
© Sandrew AB/Svensk Filmindustri (1953) Foto: Hans Dittmer/Lars Johnson
Cirkusmiljö i Gycklarnas afton. (Sandrews, 1953).
Följ med till Berns Salonger — 1943
Titta på filmen för att färdas tillbaka nästan 80 år i tiden och betrakta exteriör och interiör från tidig morgon till gryning nästa dag. Filmen som Bibi Lindström regisserade kan beskrivas som en slags kortdokumentär och var i sin form vanlig för sin tid. Filmer som En Stockholmssilhuett visades till exempel på biografer när personer letade efter sina platser i salongen eller köpte godis innan kvällens långfilm började. Sannolikt är att Berns beställde filmen för att visa upp sina salongers prakt.
Vill du veta mer?
Böcker & Artiklar:
Bibi Lindström på Svensk Filmdatabas
Bibi Lindström på Nordic Women in Film
Bibi Lindström - pionjär och influencer på Nordic Women in Film av Tytti Soila
Om avsnittet
I avsnittet intervjuar radiojournalisten Klara Fredén professor emeritus i filmvetenskap Tytti Soila som ägnat sitt yrkesliv åt att forska om kvinnor som befunnit sig både framför och bakom kameran.
Den här berättelsen är framtagen i samarbete med Svenska Filminstitutet, Nordic Women in Film och Filmarkivet.se. Producerad av Soundtelling.
Fler poddavsnitt
Kvinnans Plats är historiska berättelser där inbjudna historiker och forskare berättar om kvinnors vanliga och ovanliga livsöden – knutna till platser. Vi har ännu fler berättelser att upptäcka.