Kvinnans plats
Sveriges första kvinnojourer — en trygg plats från mäns våld
I dag finns det runt 300 kvinnojourer i Sverige. Hur har resan dit sett ut, och varför fanns behovet av en kvinnojour enbart för rom- och resande kvinnor?
Året är 1978 och den svenska kvinnojoursrörelsen har just startat. Ett par år har gått sedan den nya kvinnorörelsen inleddes på 1960-talet med den feministiska kvinnoorganisationen Grupp 8 i spetsen.
Som en reaktion på mäns våld mot kvinnor i nära relationer bildas allt fler kvinnojourer runt om i Sverige och i början av 2000-talet startar Rosita Grönfors den första jouren för rom- och resande kvinnor i Sverige.
Kvinnojourens startskott — en stödtelefonlinje i Göteborg
Kvinnojourernas resa börjar i Göteborg där organisationen Kvinnocentrum startar ett kvinnohus, med syftet att vara en fysisk mötesplats för aktivering och organisering. Huset fungerade också som en jourcentral för utsatta kvinnor, och så småningom upprättades en telefonjour dit kvinnor i behov av hjälp och stöd uppmanas att ringa. Kvinnojouren stöttade behövande kvinnor i bred bemärkelse och hjälpte alla dom som befann sig i någon form av kris.
ROKS grundas 1984
Fler telefonlinjer dök vid denna tid upp i Sverige och boenden för kvinnor i behov upprättades runt om i landet. 1984 startades också den samordnande organisationen ROKS – Riksorganisationen för kvinnojourer i Sverige, nuvarande Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige.
Pressklipp med kvinnoaktivister från tidigt 80-tal. Foto: Anna Burén/ SR.
Pressklipp från VK i februari 1980 om öppnandet av Umeå kvinnojour, som 2010 firade 30 år. Foto: Anna Burén/ SR.
“Kvinna. Du som känner dej ensam; har det svårt; har blivit utsatt för misshandel eller våldtäkt – behöver du någon att tala med? Vi tror att kvinnor kan hjälpa varandra genom sina gemensamma erfarenheter.”
– Så löd ett anslag från Kvinnohusets krisjour i Göteborg.
“Kvinnohuset blir vad vi gör det till”
Utforska delar av broschyren från Kvinnohuset vid Gamlestadstorget i Göteborg. Du kan också ladda ned filen som en pdf om du vill kika närmare. Materialet är hämtat ur Göteborgs universitetsbibliotek.
Sveriges första kvinnojour för romska och resande kvinnor
En av Sveriges alla kvinnojourer drivs av Rosita Grönfors som grundat Sveriges första kvinnojour för romska och resande kvinnor i Sverige. I tjugo års tid har Grönfors arbetat för att främja romska kvinnors rättigheter – från gräsrots- till riksdagsnivå. Redan innan hon startade kvinnojouren hände det att kvinnor vände sig till henne för råd vid exempelvis kontakt med myndigheter.
Med kunskapen och kontakterna som Grönfors skapat med Kvinnocentret och med sitt politiska arbete öppnar hon en kvinnojour för rom- och resande kvinnor. Ryktet om kvinnojouren sprider sig som en löpeld och det ska inte ta lång tid innan kvinnor börja höra av sig.
Hon såg luckor som behövde fyllas
I början av 2000-talet startade Rosita Grönfors Riksförbundet Internationella romska och resande Kvinnocenter med syftet att stärka romska kvinnors röster, upplysa dom om deras rättigheter och öka deras delaktighet i samhället. I arbetet med Kvinnocentret möter hon romska kvinnor dagligen, precis som hon tidigare gjort men nu på ett bredare plan. Det är när hon kommer i kontakt med kvinnor som upplevt våld i nära relationer som hon upptäcker ytterligare en lucka som behöver fyllas – att våldsutsatta romska kvinnor sällan vänder sig till etablerade kvinnojourer. För många är det inte ens ett alternativ, menar Grönfors.
“Om man skulle ta bort kvinnojouren för rom- och resande kvinnor har dom inget hopp. Och tänk en person som inte ens har hopp i morgon.”
– Rosita Grönfors i podden Kvinnans Plats.
Tjej- och kvinnojourer i dag
I dag finns det närmare 300 tjej- och kvinnojourer i Sverige. Under 2020 hade exempelvis Unizons kvinnojourer, tjejjourer, ungdomsjourer och jourer specialiserade på att arbeta mot incest och sexuella övergrepp över 138 500 stödkontakter.
En kvinnopolitisk fråga
Förutom alla kvinnor som jourerna hjälpt, har dom också varit delaktiga i att få igenom lagen om målsägandebiträde, lagen om kontaktförbud, sexköpslagen och en mängd kvinnopolitiska frågor. Den 16 juni 2021 presenterade regeringen ett nytt åtgärdspaket för att intensifiera arbetet mot mäns våld mot kvinnor för att ytterligare försöka minska våldet. Under 2020 konstaterades 17 fall av dödligt våld där offer och förövare hade en parrelation.
BEHÖVER DU HJÄLP ELLER STÖD?
Ring Polisen på 112 om du är i en nödsituation.
Kontakta Kvinnofridlinjen på 020 50 50 50. Kvinnofridslinjen ger stöd till dig som utsatts för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld. En nationell stödtelefon för dig som utsatts för våld och hot.
Läs mer om hedersrelaterad våld och förtryck och hur du kan få hjälp.
Hej lärare!
Jobba vidare med avsnittets teman i klassrummet
Om avsnittet
I avsnittet intervjuar radiojournalisten Emma Ikekwe forskaren Viveka Enander om kvinnojourens historia. Hon träffar också Rosita Grönfors, grundaren av Sveriges första kvinnojour för romska och resande kvinnor, i hennes lägenhet i Stockholm.
Den här berättelsen är framtagen av Stockholms Kvinnohistoriska och producerad av Soundtelling.
Fler poddavsnitt
Kvinnans Plats är historiska berättelser där inbjudna historiker och forskare berättar om kvinnors vanliga och ovanliga livsöden – knutna till platser. Vi har ännu fler berättelser att upptäcka.