Kvinnans plats
Synagogan på Själagårdsgatan 19
Du står vid Tyska Brunnsplan i Gamla Stan utanför Sveriges äldst bevarade synagoga. Torget pryds av två kastanjeträd och här finns en av Stockholms få historiska vattenpumpar. Lokalen på Själagårdsgatan 19 har huserat auktionskammare, poliskontor men framförallt tjänat som synagoga för de första judarna i Sverige. Och en av dem var Recha Michaelson.
Själagårdsgatan 19 har en rik historia som sträcker sig flera hundra år bakåt i tiden. Under medeltiden var Själagården en av epokens största välgörenhetsinrättningar som gav allmosor och erbjöd fattiga människor tvagning. Det här är en berättelse om den judiska kvinnan Recha Michaelsons väg till Stockholm, tiden i det nya landet, judereglementet och mottagandet av judarna i Sverige under 1800-talet.
Därför flyttade Recha till Sverige
1774 anländer köpmannen Aaron Isaac till Sverige och blir den första svenske juden med rätt att bo i landet utan att vara tvungen att låta döpa sig. Genom Arons brorsdotter Recha Michaelson vecklar vi ut historien bakom Själagårdsgatan 19 och får en inblick i hur livet kunde se ut för en ung judisk kvinna i början av 1800-talet i Sverige.
Recha gifts bort och flyttar till Stockholm
Recha Michaelson föddes 1773 i Schwerin, Mecklenburg. Vid 13 års ålder blir hon bortgift med sin kusin och flyttar till Stockholm, men endast ett år efter bröllopet dör hennes make. Rechas egna ord om sitt första giftermål är svåra att spåra. Mycket av vad Aron Isaac tyckte och kände finns nedtecknat, men Recha lyser med sin frånvaro i historieskrivningen. Vi behöver därför ta omvägar för att försöka förstå vem Recha var. Genom andra källor får vi exempelvis veta att Recha var intresserad av att gå i skolan. Vi kan också förstå mellan raderna att hon inte ville gifta sig. Varför går bara att spekulera om.
Spår i arkiven berättar om både rikedom och utsatthet
Efter några år blev hon för andra gången bortgift. Paret får flera barn och bor under många år vid Riddarhustorget. Hon fick ett långt liv i Stockholm och hade det ekonomiskt mycket bra ställt. Hon dyker på ålderdomen upp igen i den svenskjudiska historien, bland annat som offer för antisemitiska aktioner i samband med de så kallade Crusenstolpeska kravallerna 1838.
Hemmet attackeras under antisemitiska kravaller
Under de antisemitiska kravallerna i september 1838 attackeras flera ansedda medlemmar i församlingen. På en enda kväll krossas 47 fönsterrutor. Rechas hem är en av de bostäder som attackeras. I tidningarna förundras man över hur man kunnat angripa änkefru Michaelson: ”ett äldre fruntimmer, så allmänt respekterad, att hon troligen ej har en enda ovän, och utom sin enskilda umgängeskrets endast känd för sin gifmildhet och välgörenhet emot fattiga”.
Porträtt av Recha Michaelsson, av Olof Johan Södermark. Se verket på plats i Judiska museets utställning Porträttgalleriet.
“Vi vet inte så jättemycket mycket om vad hon själv kände och tyckte när vi tittar i källmaterial.”
– Yael Fried.
Judereglementet
Religionsfrihet infördes i Sverige 1779 och tillkom i upplysningens kölvatten, en tid av radikala förändringar i världen som också påverkade Sverige. Den gamla makteliten, adeln, förlorade under slutet av 1700-talet de flesta av sina privilegier. Även kungens makt minskade vilket banade väg för ett nytt samhälle och 1809 fick Sverige en ny konstitution.
Judereglementet reglerade judars närvaro i Sverige
Före 1779 var det förbjudet för judar och andra som inte anslöt sig till den lutherska tron att bosätta sig i det svenska riket. Nu gavs utlänningar rätt att invandra till Sverige och utöva sin religion, men med avsevärda inskränkningar. Främmande trosbekännare var förbjudna att inneha högre ämbeten eller väljas in i riksdagen. Men dessa bestämmelser ansågs inte räcka till när det gällde judarna och ytterligare en lag som reglerade deras tillvaro i riket infördes 1782 – judereglementet.
En näringslag som begränsade yrkes- och privatliv
Judereglementet var huvudsakligen en näringslag som bestämde judars rätt att ägna sig åt hantverk och handel i Sverige. Men också ett regelverk som syftade till att reglera, begränsa och kontrollera den judiska befolkningen på olika sätt. Judar fick exempelvis endast bosätta sig i tre städer: Stockholm, Göteborg och Norrköping. Inom de städerna fick judarna bo och arbeta var de ville, och fick också rätt att köpa fastigheter. Judereglementet reglerade även judars rätt att färdas inom landet, vem dom fick gifta sig med och vilka yrken dom fick ha. I och med judereglementet blir budskapet väldigt tydligt, “kom gärna hit, men på andra villkor”. Gamla stan och Själagårdsgatan kom att bli en central plats för dom första judarna i Sverige och blir ett slags nav där människor samlas och får bosätta sig.
“Judereglementet tillkom 1782 och beskriver vad judar får göra, i form av vilka yrken man får ha – då fick man inte arbeta inom skrå. Det bestämde vart judar fick bosätta sig någonstans. Då fick man bo i Stockholms, Göteborg och Norrköping. Det finns ett undantag, det var en jude som fick tillstånd att bo i Karlskrona. Det var en lagstiftning som reglerade endast judarna.”
– Yael Fried
Judereglementet upphävs 1838
‘Judereglementet upphävdes genom en kunglig förordning den 30 juni 1838 ”angående mosaiska trosbekännares skyldigheter och rättigheter i riket”. Men först 1854 fick judar bosätta sig i vilken stad de ville, och det dröjde ytterligare sex år innan de fick bo och äga jord i hela landet. Den judiska emancipationen anses vara genomförd 1870 när judarna också fick rätt att inneha högre statstjänster och att väljas in i riksdagen.
-
![Judereglementet uppslagen, en gammal tjock bok.]()
Judereglementet. Foto: Judiska museet (CC BY).
-
![Judereglementet uppslagen, ovanifrån.]()
Judereglementet. Foto: Judiska museet (CC BY).
-
![Judereglementets förstasida med titel, sidan är naggad och bucklig i kanterna.]()
Judereglementet. Foto: Judiska museet (CC BY).
PLAtsen - då och nu
På platsen för detta hus låg det medeltida Vårfrugillet. Under riksdagarna fram till 1755 hade bondeståndet sin möteslokal här och under 1700-talet inrymdes stadens auktionskammare i huset. När judarna kom hit i slutet av 1700-talet fick dom tillstånd att bilda en församling. Till en början hade man gudstjänster hemma, men från 1975 tar man över lokalen på Själagårdsgatan 19.
Länge en plats för Judiska Församlingens synagoga
I närmare hundra år, mellan 1795 och 1870 låg här Judiska Församlingens synagoga. Här bodde rabbinen, kantorn och kosherslaktaren. I källaren fanns ett rituellt bad, en mikvah, och i köket bakades matzebröd åt församlingens medlemmar. Mellan de bastanta pelarna och uppifrån på läktaren, två meter över de slitna golvplankorna, riktades folks blickar mot den heliga arken och dess gyllene blomstermotiv. I lagen omtalades judarna som en egen nation och Själagårdsgatan 19 blev därför centrum för ett eget rike i någon annans kungadöme.
Omvandlades till kyrka och polisstation
Efter att den judiska församlingen sålt huset och byggt nytt i Kungsträdgården, flyttade Sjömanskyrkan in ett tag, för att sedan upplåta lokalerna till polisen. Där det tidigare varit badrum blev nu celler, och rummet där Aaron Isaac och hans församling suttit blev poliskonstapelns kontor. Kvinnornas läktare rymde arkivet. Efter ytterligare drygt hundra år omvandlades lokalen till kontor och ett mötesbord tog plats där torarullarna en gång lästes upp. Spår av dessa historiska skikt finns ännu kvar, nu som en del av Judiska Museets samlingar.
Själagårdsgatan. Poliser med en anhållen man utanför Nikolai polisstationen, 1956. Foto: Tryggve Jerneman. Se bilden på Stockholmskällan.
Själagårdsgatan idag.
Vill du veta mer?
Böcker & Artiklar:
Grupper utan rösträtt, Sveriges Riksdag
platser:
poddar:
Unge – Meyers Lidanden med Jonathan Unge och Bianca Meyer
Om avsnittet
I avsnittet hör du radiojournalisten Marcel Pacheco intervjua Yael Fried, intendent vid Judiska museet som berättar om Recha Michaelson, Själagårdsgatan 19 och om det svenska mottagandet av judarna och deras levnadsförhållanden i Stockholm under 1800-talet.
Den här berättelsen är framtagen i samarbete med Judiska museet. Producerad av Soundtelling.
Fler poddavsnitt
Kvinnans Plats är historiska berättelser där inbjudna historiker och forskare berättar om kvinnors vanliga och ovanliga livsöden – knutna till platser. Vi har ännu fler berättelser att upptäcka.