Följ med på en filmhistorisk resa genom hörlurarna
Ur en Kvinnas ansikte. Foto: Svenska Filminstitutet.
Frossa i filmhistoria och lär dig mer om livet bakom kameran, på scenen och på filmduken genom Mai Zetterling, Bibi Lindström och Anna Hofman-Uddgren. Visste du att Lindström var med och la grunden för yrket scenograf? Ta reda på mer i våra tre avsnitt av Kvinnans Plats, framtagna i samarbete med Svenska Filminstitutet, Nordic Women in Film och Filmarkivet.se. Finns där poddar finns! 🎧
Tips! 📽️ På söndag 27 augusti kan du besöka vår medlemsorganisation Filmstadens Kultur som bjuder in till deras årliga evenemang Filmstadens dag – för hela familjen. Bland annat visas klassikern En kvinnas ansikte (1938) med Ingrid Bergman. Filmen introduceras av filmvetaren och författaren Mikaela Kindblom. Läs mer om Filmstadens dag här →
Mai Zetterling från inspelningen av Nattlek. © Sandrews/AB Svensk Filmindustri (1966) Foto: David Hughes
Hon banade väg för kvinnor bakom kameran — och sitt eget skapande
Året är 1968. Skådespelaren och regissören Mai Zetterling har lyckats ta sig till en roll bakom kameran i en väldigt mansdominerad bransch och hon har redan legat bakom två vattendelare till filmer. Snart är det dags för hennes tills nu enda öppet feministiska verk Flickorna att ta plats på biodukarna. Det visar sig strax att även den här filmen ska dra åt sig en storm av kritik. Lyssna på avsnittet och upptäck extramaterial här.
Foto på Bibi Lindström: Svenskt biograf- och filmfolk i ord och bild, 1940.
Arkitekten som byggde över 150 filmmiljöer — och ett helt yrke
Under sin 40 år långa karriär var hon med och skapade yrket scenograf, banade väg för andra filmarbetare och inspirerande filmindustrin internationellt. Vid sin pensionering hade Bibi Lindström varit med att skapa över 150 filmer, kanske ett oslagbart rekord. Lyssna på avsnittet och upptäck extramaterial här.
Anna Hofman-Uddgren. Foto: Wikimedia Commons.
Filmpionjären som tog Strindberg till vita duken, 1912
Hon var en av Sveriges första kvinnliga filmregissörer, en älskad varietéartist och teaterdirektris. Anna Hofman-Uddgren var en stor kulturpersonlighet i Stockholms nöjesliv under början av 1900-talet. När biograferna med sina filmer hotar att bli en konkurrent till teatrarna förstår hon tidigt att filmen är någonting att satsa på – och snart ska hon få chansen att själv regissera film. Lyssna på avsnittet och upptäck extramaterial här.