Kvinnor i yrkeslivet
Först 1921 blev gifta kvinnor myndiga, och det har funnits både lagar och sociala normer som hindrat kvinnor att ta vissa yrken. Hur har kvinnor försörjt sig? Och hur har det sett ut när de tagit sig in i nya yrken?
VANDRA I BARNMORSKANS FOTSPÅR
Nu kan ni äntligen stadsvandra med oss från klassrummet! Häng med ut på Södermalms gator och vandra med historikern Lisa Öberg i barnmorskans fotspår.
Vandringen är förinspelad och visas on-demand. I slutet av vandringen visas också en frågestund med Lisa Öberg, som spelades in i samband med en live-visning av den digitala vandringen.
Vandringen och frågestunden är textade på svenska. Pris 50 kronor.
Den första kvinnliga taxichauffören i stockholmstrafiken, Maud Hansson-Fagerberg, blir avlöst av Sven Jansson efter debuten. Foto: Åke Blomquist/ Stockholmskällan, 1956.
SVERIGES FÖRSTA KVINNLIGA TAXICHAUFFÖRER
Taxitöser kallades de för – de första Stockholmskvinnorna som drog på sig uniformen och tog plats bakom ratten. Länge var yrket bara tillgängligt för män – det var först på 1950-talet som Stockholm fick sina första kvinnliga taxichaufförer. I dag är 3,6% av Stockholms taxichaufförer kvinnor.
Lyssna på avsnittet
Den kvinnliga arbetsstyrkan vid Fittja Familjetvätt, Alby, vid mitten av 1940-talet.
Från Estland till Fittja - en berättelse om tvätterskornas historia
Tvätteriets historia handlar inte bara om maskiner och uppfinningar – den handlar framförallt om människor. I det här avsnittet får vi syn på hur den mest vardagliga handlingen, att tvätta, kan bära på stora berättelser värda att spara för framtiden. Berättelser om facklig kamp, längtan efter frihet och en farlig resa från det krigshärjade Estland till ett tvätteri i Fittja.
Lyssna på avsnittet
Porträtt av Mimmi Gustafsson. Foto: Kerstin Bergh Johannesson.
KVINNORNA BAKOM KAMERAN
Välkommen till Götgatan 3 på Södermalm i Stockholm. Året är 1888 och fotografen Wilhelmina ”Mimmi” Gustafsson har just etablerat sin ateljé här. Den ligger högst upp i huset med stora fönster mot norr. Samtidigt har hon en ateljé bara några kvarter bort, på Brännkyrkagatan 3.
Från 1860 till 1920 var ateljéerna viktiga arbetsplatser för kvinnor. Liksom inom många andra hantverksyrken tillämpades ett lärlingssystem. De kvinnor som drev en egen ateljéverksamhet anställde ofta andra kvinnor som elever, biträden eller retuschöser. Det blev i flera fall inledningen till en egen yrkeskarriär.
Lyssna på avsnittet
Karin Bjurström vid varp på Almgrens sidenväveri, 1943. Fotograf: Petersens, Lennart af (1913-2004), Stadsmuseet i Stockholm.
Textilindustrin - från manligt till kvinnligt
Året är 1833. Knut August Almgren har just öppnat sidenväveriet på Södermalm i Stockholm och den industriella revolutionen har ännu inte tagit fart i Sverige. Bakom vävstolarna satt nästan uteslutande kvinnor. Men från början hade det varit männens plats. Hur kom det sig att textilindustrin blev ett kvinnoyrke? Och går det att sätta ord på det rytmiska unika bandet mellan väverska och vävstol?
Lyssna på avsnittet
Relaterat
-
Kvinnohistoria för skolan
Vi erbjuder digitala föreläsning och stadsvandring med tillhörande skolmaterial som riktar sig till högstadiet och gymnasiet.
-
Stadsvandring: Eva-Lisas monument
Vandra i transpionjären Eva-Lisa Bengtsons fotspår på Södermalm och lär er om hur idéer om kön och sexualitet förändrats över tid.
-
Digitala föreläsningar: Kvinnohistoriska experter
Lär er mer om ett aktuellt ämne direkt från en expert. Vad är ekonomiskt våld, hur fick Sverige fri aborträtt och hur skrivs historia? Föreläsningarna är cirka 20 minuter långa.