Kvinnans Plats
KLÅDA I KÖN TILL BRYGGARGATAN 6, 1889
Året är 1889. Utanför Bryggargatan 6 ringlar sig en lång kö av mestadels kvinnor. Men vem väntar alla på? Vi befinner oss i en tid innan kvinnlig rösträtt och sexualupplysning, en tid då kvinnokroppen var ett enda stort mysterium. Det ville doktor Karolina Widerström ändra på.
Innanför porten ligger doktor Karolina Widerströms nyöppnade klinik som har kommit att bli en fristad för många kvinnor i Stockholm. I väntrummet fortsätter trängseln av patienter som väntar på att få träffa den efterlängtade läkaren. För doktor Widerström är inte vilken läkare som helst, hon är Sveriges första kvinnliga läkare.
Upplyste om kvinnokroppen och tabubelagda ämnen
Hon är inte bara unik som den enda kvinnan i sin bransch, Karolina vill upplysa stockholmarna om ämnen som under denna tid är tabubelagda och som inte ens andra läkare visar intresse för. Vi befinner oss i en tid innan kvinnlig rösträtt och sexualupplysning, en tid då kvinnokroppen var ett enda stort mysterium. Det ville Karolina Widerström ändra på.
Följ med in på kliniken
SEXUALUPPLYSARE OCH KVINNORÄTTSKÄMPE
Karolina Widerström var aktiv i en mängd föreningar som arbetade för kvinnors rättigheter. Genom sitt engagemang reste hon runt och föreläste, ofta i sexualupplysande syfte och i arrangemang där enbart kvinnor var välkomna.
Widerström grundade Kvinnliga Läkares Kommitté (numera Kvinnliga Läkares Förening) 1916 och var medlem i föreningen Frisinnade kvinnor, senare Frisinnade kvinnors riksförbund.
Hon var också ordförande för Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt 1918–1921 och dessutom ordförande i KAF – Kvinnliga akademikers förening 1910–1918, som är en av Stockholms Kvinnohistoriskas medlemsföreningar.
För Vita bandets södra förening, som var en lokalavdelning av riksföreningen Vita bandet som arbetade för nykterhet, fred och sedlighet, var Karolina inbjuden att föreläsa om sexuell hygien. Bild hämtad från Stockholmskällan.
De här anatomiska väggtavlorna är framtagna av Dr. Karolina Widerström och Dr. Alma Sundquist. Vid 1800-talets slut och 1900-talets början hade svenskarna stor okunskap gällande kvinnokroppen, hur könsorgan är uppbyggda och hur reproduktion fungerar. Bilderna är hämtade från Kringla och kommer från samlingar på Sörmlands museum, Vänersborgs museum och Malmö Museer.
MENSAKTIVIST PÅ 1800-TALET
Karolina Widerströms kamp för att upplysa kvinnor om hur deras egna kroppar fungerade möttes inte alltid av hyllningar, vilket vi kan höra om i avsnittet.
Här kan du läsa hela Karolina Widerströms text om mens som publicerades i tidningen Idun år 1896. Artikeln upprörde så många läsare att tidningen bad om ursäkt för den i senare nummer.
PLAtsen - då och nu
Bryggargatan österut från Klara sjö, fotograferat 1901. Fotograf okänd. I ett av husen fanns Karolina Widerströms första mottagning fram till år 1893, då hon flyttade den till Gamla Brogatan 15. Du kan se fler äldre bilder från Bryggargatan på Stockholmskällan.
Utsikt mot Bryggargatan fotograferat från Centralbangården någon gång mellan 1890–1911. Fotograf okänd. Du kan se fler äldre bilder från Bryggargatan på Stockholmskällan.
Hej lärare!
Jobba vidare med avsnittets teman i klassrummet
Om avsnittet
Den här berättelsen är framtagen i samarbete med Stockholms läns museum och den är producerad av Soundtelling.
Radiojournalisten Sofia Pappa intervjuar historikern Lisa Öberg om Karolina Widerström. Doktor Widerström var Sveriges första kvinnliga läkare – och sexualupplysare!
Fler poddavsnitt
Kvinnans Plats är historiska berättelser där inbjudna historiker och forskare berättar om kvinnors vanliga och ovanliga livsöden – knutna till platser. Vi har ännu fler berättelser att upptäcka.