I dag är det den 8 mars och den internationella kvinnodagen uppmärksammas världen över. I mars fyller också Stockholms Kvinnohistoriskas publika arbete tre år.

Under de här tre åren som vi har arbetat har historiska skeenden i allra högsta grad ägt rum. Det har också varit tre år som kommit med extrema, historiska utmaningar och omställningar. För oss, kulturarvssektorn, svenska samhället — ja, hela världen.

Arkiv, dagböcker, barnmorskor och galna kvinnor – det är några av de teman som vi tillsammans med Klarabiografen på Kulturhuset Stadsteatern kommer utforska under 2022. Vid tre tillfällen ska Stockholm Kvinnohistoriska gästa Klarabiografen med olika filmvisningar, samtal med spännande gäster och föreläsningar som på olika sätt agerar utgångspunkt för ämnen som berör kvinnor historiskt och idag. Vi kommer även att synas i Kulturbiblioteket där vi tillsammans med biblioteket kommer plocka fram titlar till vårt eget kvinnohistoriska bokbord.

Stockholms Kvinnohistoriska är medlemmar i Riksförbundet Sveriges Museer, som nu gör ett gemensamt uttalande med de nordiska systerorganisationerna i Danmark, Finland, Island och Norge.

I uttalandet fördöms den oprovocerade invasionen av Ukraina. Museiförbunden uppmanar Ryssland att respektera Haagkonventionen från 1954 som handlar om kulturarvets skydd vid väpnad konflikt.

Nytt avsnitt av Kvinnans Plats! Synderska, gudinna och rikskändis. Hon är en välkänd karaktär i nationalskalden Carl Michael Bellmans dikter där hon både upphöjs och hånas. Ulla Winblad var namnet på allas läppar i 1700-talets Stockholm – och Sverige. Men bakom Bellmans fiktiva person fanns en verklig kvinna – Maja Stina Kiellström.

På fredag öppnar Stockholms Kvinnohistoriskas utställning 100 år genom 10 saker på Kulturhuset Stadsteatern i Vällingby.

Vad kan konservburken, engångsbindan och träningsskon berätta om Sveriges historia – om politik, infrastruktur, demokratiska processer och människors liv? I utställningen lyfter vi vardagliga föremål som spelat ovanligt stor roll i historien.

1960 hade hela 19 långfilmer premiär där Bibi Lindström var arkitekten bakom den värld som biobesökarna klev in i. Vid sin pensionering hade Lindström arbetat som filmarkitekt i över 150 filmer, kanske ett oslagbart rekord. Under sin 40 år långa karriär var hon med och skapade yrket scenograf, banade väg för andra filmarbetare och inspirerande filmindustrin internationellt.

På Arkivens dag den 13 november riktade vi strålkastarljuset mot mammorna och bjöd in till en festlig release av post-utställningskatalogen MAMI: AMA: MÖDRAR på Botkyrka Konsthall. Samtidigt hade publiken möjlighet att själva skriva historia genom att lämna in ett föremål och en berättelse om sin mamma till vår digitala samling Kvinnans Sak.

I september bjöd vi in till en helkväll om kvinnorna och skogen på Turteatern för att ge historisk och samtida kontext till det aktuella koreografiska verket “Kvinnor och skog” av Hagar Malin Hellkvist Sellén. Nu har du möjlighet att se föreställningen på Turteatern!

Sandra Åhman, producent på Stockholms Kvinnohistoriska och Macarena Dusant, redaktör för MAMI: AMA: MÖDRAR gästar P4 Södertälje Sveriges Radio för att berätta om morgondagens lanseringsfest på Botkyrka Konsthall. Nu har du möjlighet att bidra med din mammas historia – på plats eller digitalt.

Din mamma är historisk – berätta om henne genom en av dina saker! På Arkivens dag den 13 november bjuder vi in till en festlig release av post-utställningskatalogen MAMI: AMA: MÖDRAR på Botkyrka Konsthall. Tillsammans med konstnärerna och kulturarbetarna bakom publikationen riktar vi strålkastarljuset mot mammorna. Nu har du möjlighet att bidra med din mammas historia – på plats eller digitalt.

På tisdag visar vi "Pleasure" av Ninja Thyberg på Klarabiografen! I filmen möter vi 20-åriga Linnéa som lämnar småstadslivet i Sverige för Los Angeles med målet att bli världens nästa stora porrstjärna. Men vägen dit visar sig vara krokigare än hon anat.

Kan kvinnor ha agens i porrindustrin? Kan de ha nöje av den eller blir de bara exploaterade? Det undersöker regissören Ninja Thynberg i Pleasure. För att ge en historisk kontext till filmen får publiken även möjligheten att se vår historielektion om porrens 1900-tal med ekonomihistorikern Klara Arnberg – hemifrån.

År 1908 flyttade Kvinnornas rösrättsbyrå in på Lästmakargatan 6 för att fortsätta sin kamp för kvinnlig rösträtt. Tretton år senare fick kvinnor till slut rösta i ett riksdagsval i Sverige. Byrån drevs av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR) och var ett centrum för pionjärer som Anna Whitlock, Agda Montelius, Anna Lindhagen och Elin Wägner.

Besök platsen på torsdag den 16 september kl. 16.00 när Samfundet St:Erik inviger en kulturhusskylt för att uppmärksamma historien som utspelat sig där och att det är hundra år sedan Stockholmskvinnorna gick till valurnorna för att rösta för första gången.

Den 10 september 1921 – för 100 år sedan, fick kvinnor till slut rösta i riksdagsvalet i Sverige. Något som tidigare sågs som något helt otänkbart. Men hur gick det till? Vi har samlat tips på fördjupning.

Historiskt sett har Sverige haft mycket stränga straff för abort. Ända fram till 1864 var det dödsstraff för fosterfördrivning som abort kallades då. Den fria aborten infördes i Sverige först 1975. I vår historielektion berättar idéhistoriern Lena Lennerhed om vägen dit och tiden efter. Om politisk kamp, reformer och abortmotstånd.

Vi befinner oss hemma hos 66-åriga Rosita Grönfors – grundaren bakom Sveriges första kvinnojour för romska och resande kvinnor. Väggarna är täckta av pärmar och böcker, och i rummet står en soffa. Härifrån sköter Grönfors främst det administrativa arbetet med kvinnojouren, men det har också hänt att våldsutsatta kvinnor kommit dit för att få skydd vid behov.

Lyssna på samtalet om demokrati som spelades in en varm sommardag på Kulturhusets tak! Vi lever i en tid där vi skapar, driver, kämpar och organiserar oss. Genom sociala medier och hashtags kan vi starta omvälvande globala rörelser såsom #MeToo och #BlackLivesMatter genom några klick. Om hundra år är det vår tid som är historia. Hur har människors engagemang sett ut de senaste hundra åren? Vad kommer framtiden minnas av allt vi gjort? Vilka röster kommer saknas? Och hur ser vi till att fler berättelser bevaras för framtiden?

Bira, bärs, bärka. Kärt barn har många namn – och i dag firas den gyllene dryckens alldeles egna dag. Den internationella öldagen finns till för att uppmärksamma de som står bakom ölen – alla bartenders och bryggerskor runt om i världen. Hur såg egentligen vardagen ut för brudarna bakom bärsen – alla de kvinnor som arbetade på bryggeriet eller ölkaféet?

“Arkivkärlek ligger i tiden”, skriver Maina Arvas i ledaren i nummer 2 av tidningen Tecknaren. Hur hittar du spår efter de glömda som göms i arkiven? Svaren finns i Arkivism: en handbok, som är här för att förändra historieskrivningen. Boken ges ut i samarbete mellan Volante och Stockholms Kvinnohistoriska.

Gefle Dagblad skriver i dag om vår poddserie Kvinnans Plats och det senaste avsnittet “Så tog gymnastiklärarinnan basketplanerna till Sverige, 1896”. I artikeln intervjuas också Sandra Åhman, producent på Stockholms Kvinnohistoriska och projektledare för Kvinnans Plats.

Spänn öronen! I dag släpper vi det första avsnittet av säsong två i vår poddserie Kvinnans Plats, och vi börjar på basketplanen. I säsong två rör vi oss mellan taxibilar, kvinnojourer, skönhetstävlingar, “horbaler” och in i filmens värld. Vi börjar på basketplanen, följ med!