Visste du att många lärare undviker att diskutera känsliga frågor i klassrummet? Skolinspektionens senaste rapport ger hela 21 av 30 skolor hemläxa när det kommer till att arbeta med demokratiska värderingar, som jämställdhet och mänskliga rättigheter. Abortfrågan beskrivs som en av dom som skapar polarisering och diskussioner i klassrummet. Vi på Stockholms Kvinnohistoriska har samlat allt vårt skolmaterial på webben, bland annat en historielektion om aborträtten i Sverige.

BankID och SMS-lån gör det enklare för en förövare att kontrollera sin partners ekonomi utan att omgivningen märker det. Marie Eriksson, lektor i socialt arbete på Linnéuniversitetet, säger i en intervju med SVT Nyheter att det finns ett starkt samband mellan ekonomiskt våld och den ökade digitaliseringen i samhället. Onsdag den 1 februari deltar Marie Eriksson i ett samtal om ekonomiskt våld, arrangerat av Stockholms Kvinnohistoriska tillsammans med Ekonomiska museet. Samtalet modereras av Katarina Wennstam, där även Susann Stamboliduo Tellebo från Uppsala kvinnojour deltar.

Missade du historielektionen Kvinnor och Iran – revolution, sexualpolitik och slöjan? Nu kan du se föreläsningen i efterhand, med både svensk och engelsk undertext. I historielektionen får vi en överblick av den historiska kontext som lett fram till protesterna i dag,  den postrevolutionära sexualpolitiken och den symboliska slöjan. Hur kan en “olämplig slöja” leda till en ung kvinnas död? 

Tvätteriets historia handlar inte bara om maskiner och uppfinningar – den handlar framförallt om människor. I det nya poddavsnittet Från Estland till Fittja – en berättelse om tvätterskornas historia får vi syn på hur den mest vardagliga handlingen, att tvätta, kan bära på stora berättelser om Stockholms arbetslivshistoria. Berättelser om facklig kamp, längtan efter frihet och en farlig resa från det krigshärjade Estland till ett tvätteri i Fittja. 

På Stockholms Kvinnohistoriska har vi varit fantastiskt glada att på riktigt kunna möta publiken igen. Ibland har vi gjort det på helt nya sätt. Vårt år har till stor del fokuserat på att bli ännu mer närvarande i människors vardag. Vi har ställt ut på Sergels torg – en plats där 100 000 personer rör sig varje dag – men ni har också hittat oss på mjölkpaketens baksidor, och genom det har vi satt igång samtal om kvinnohistoria på både familjefrukosten och jobbfikapausen.

Det är dags för premiär! Under året har vi arbetat med ett större samverksamhetsprojekt för att tillgängliggöra berättelser i Stockholmsregionen – och nu kan vi äntligen visa och berätta om vad vi har gjort.

Följ med på en resa genom tid och rum när vi rör oss söderut mot Fittja och Vårby. Här lyfter vi kvinnor som präglat regionens historia genom två visningar och ett rykande färskt poddavsnitt. Om tvätterskor, flykt, arbetsvillkor, migration och att hitta hem.

Stockholms Kvinnohistoriska adderar historisk kontext till debatten om skönhetsideal och operationer tillsammans med modehistorikern Emma Severinsson. Dom senaste veckorna har SVT:s dokumentärserie Priset vi betalar debatterats flitigt och ämnet skönhetsoperationer har varit brännhett. Jakten på det perfekta ansiktet och ideala kroppen är inte ny, men ändå tar fler och fler personer beslutet att lägga sig under kniven. På 1920-talet uppmanades kvinnor att linda in sina ben i tygbitar dränkta i ättika för att göra benen smalare. I dag marknadsförs skönhetsingrepp som Brazilian butt lift genom influencers på sociala medier.

Kvinnor tvingas fly sina hem världen över och är särskilt utsatta för olika typer av våld och övergrepp. Trots det hör vi sällan deras berättelser. Fredag den 16 december bjuder vi in till en kväll om kvinnor och flykt tillsammans med Mångkulturellt centrum. Det blir en inledande föreläsning på temat följt av en kvinnohistorisk visning av utställningarna Noncitizen Studio och DIM/HEM.

I år säger vi HEJ DÅ till 2022 på Södra Teatern tillsammans med programledaren Amie Bramme Sey och spännande gäster på scen – och er i publiken. Under kvällen lyfter vi några av dom frågor som varit aktuella under 2022 – allt från politiska val och mat i tuffa tider, till feministiska revolutioner och dokusåpor. Kom och summera året tillsammans med oss! Fri entré.

Kansliet tipsar om julklappar! När du handlar i vår julshop bidrar du till vår verksamhet och långsiktighet så att vi kan fortsätta arbetet att göra kvinnohistorien till en del av allmänbildningen. Vi har också gjort det enklare att skicka julklappar direkt till nära och kära – inslagna och med personliga hälsningar.

Arkitekterna Ingeborg Waern Bugge och Kerstin Göransson-Ljungman fick i uppdrag att rita ett hem för ensamma mödrar på Polhemsgatan 9 i Stockholm år 1932–1935. Nu kan du se fotografier på hemmet på Wikipedia tack vare en deltagare på vår senaste skrivstuga.

Gör historisk skillnad medan du shoppar – nu kan du ge pappa femtio saker i fars dag-present! När du handlar hos oss bidrar du till museets uppbyggnad och långsiktighet. Beställ Kvinnosaker i vår digitala museishop senast tisdag den 8 november för att få den i god tid till fars dag. Du får ett dekorativt vykort och två reflexer på köpet.

En samtidsdokumentation om vad som sker i Iran. Skriv historia genom att bidra med dina tankar och reflektioner – vi sparar dom för framtiden.

Kvinna, liv, frihet är slagorden i den pågående proteströrelsen i Iran. Hur situationen kommer utvecklas och vad upproren kommer leda till vet vi inte än. Vad vi vet är att många människor påverkas på olika sätt runt om i världen. Därför vill vi på Stockholms Kvinnohistoriska dokumentera och samla in tankar och reflektioner kopplade till det som sker i Iran. Vad du tänker och känner just nu är viktiga för framtiden.

Snuset har gjort en lång resa från 1700-talets könsöverskridande luktsnus till 1800-talets manliga munsnus till 1970-talets, återigen könsöverskridande, portionssnus och “tjejsnus”. Under visningen fördjupar vi oss i kvinnor och snus genom tre teman: produktion, konsumtion och marknadsföring. Johanna Tengblad, utställningscurator för utställningen “Snusdynastin”, visar oss runt och Nanna Olasdotter Hallberg, programledare för P3 Klubben och kulturjournalist, följer med som sidekick och ställer frågor.

Höstens program bjuder på samtal, skrivstugor, föreställningar, skapande barer och visningar. Tillsammans med våra samarbetspartners lyfter vi kvinnohistoria genom snus, revolution, arkitektur, konst och ekonomiskt våld. Hoppas vi ses!

Hur kan en “olämplig slöja” leda till en ung kvinnas död? Onsdag den 16 november kl. 16. 30 bjuder vi in till historielektionen Kvinnor och Iran – revolution, sexualpolitik och slöjan där vi får en föreläsning av Fataneh Farahani, professor i etnologi vid Stockholms universitet. Tillsammans får vi en överblick av den historiska kontext som lett fram till protesterna i dag, den postrevolutionära sexualpolitiken och den symboliska slöjan.

Den 18 oktober, 15 november och 6 december bjuder Stockholms Kvinnohistoriska, ArkDes och Wikimedia Sverige in till tre skrivstugor med extra fokus på kvinnor och arkitektur. Jämställdhetsglappet på Wikipedia är stort. Omkring fyra gånger så många av artiklarna handlar om män som om kvinnor. Runt 90 procent av artiklarna är skrivna av män. Var tionde namngiven arkitekt är en kvinna. Det här vill vi förändra tillsammans med dig!

Ekonomiskt våld är ett relativt nytt begrepp – men ingen ny företeelse. Det lämnar inga blåmärken, men orsakar stor skada. Den 9 november bjuder vi tillsammans med Ekonomiska museet in till ett samtal om just ekonomiskt våld. Hur har ekonomiskt våld sett ut historiskt? Hur vanligt är det i dag, och hur tar det sig uttryck?

Just nu dyker vi på Stockholms Kvinnohistoriska upp på Arlas mjölkpaket och berättar om lunchbrickans betydelse genom historien. Samtidigt har du möjlighet att tävla om ett historiskt pris. Delta i tävlingen genom att lämna in en berättelse om en sak som du tycker berättar något om tjejer och kvinnor från förr eller i dag! Din berättelse blir en del av vår digitala samling Kvinnans Sak och sparas – som en hälsning till framtiden. 👋 Coolt va?

Hangarfartyg, Villa Ranängen och Kuwait Towers. Följ med oss på en digital kvinnohistorisk visning av ArkDes tillsammans med intendenterna Frida Melin och Max Ahrent – om kända och okända kvinnliga arkitekters arbete och process. Camilla Burvall Terán, projektledare på Stockholms Kvinnohistoriska följer med och ställer frågor. Den digitala visningen är en kortare version av dom två kvinnohistoriska visningarna som vi bjöd in till den 19 april 2022.