Kvinnans Plats
Skolmaterial
Kvinnans Plats är historiska berättelser där inbjudna historiker och forskare berättar om kvinnors vanliga och ovanliga livsöden – knutna till platser. Här hittar du alla poddavsnitt som har tillhörande skolmaterial, där du också kan fördjupa dig genom de länkade artiklarna.
FRÅN ESTLAND TILL FITTJA — EN BERÄTTELSE OM TVÄTTERSKORNAS HISTORIA
Visste du att den mest vardagliga handlingen, att tvätta, kan bära på stora berättelser värda att spara för framtiden? Berättelser om facklig kamp, längtan efter frihet och en farlig resa från det krigshärjade Estland till ett tvätteri i Fittja.
Kvinnorna på klaragården
Under 1950 och 60-talet revs hundratals hus i Stockholms city, som kom att kallas citysaneringen. Men ett hus som fick stå kvar kom att bli livsviktigt för många kvinnor som hade förlorat nästan allt. Välkommen in till Klaragården.
SVERIGES FÖRSTA KVINNOJOURER - EN TRYGG PLATS FRÅN MÄNS VÅLD
1978 blir en stödtelefonlinje startskottet för vad vi i dag känner till som kvinnojouren, och drygt 20 år senare startar Rosita Grönfors den första jouren för rom- och resande kvinnor i Sverige. Hur har resan dit sett ut, och varför fanns behovet av en kvinnojour enbart för rom- och resande kvinnor?
SVARVADE SPIROR OCH IDEAL PÅ SKÖNHETSTÄVLING, 1926
Året är 1926 och veckodamtidningen Charme har anordnat en skönhetstävling som ska utse Sveriges vackraste ben. Dom ska gärna vara runda med “välformade” vader – och ljusa. Vi befinner oss i en tid där kvinnokroppen används som en nationell symbol, och där man ville framhålla svenskorna som vackrast i världen.
TÖSERNA I TAXIBILARNAS FÖRARSÄTEN, 1956
Den 26 februari 1956 ger dom sig ut på Stockholms gator – stadens första kvinnliga taxichaufförer. 53 kvinnor ansökte om jobbet hos Taxi Stockholm, men bara tio valdes ut. Dom kallas för "taxitöser".
SÅ TOG GYMNASTIKLÄRARINNAN BASKETPLANERNA TILL SVERIGE, 1896
Air Jordans, NBA och långa män – kanske är det vad vi vanligtvis förknippar med basket. Vad många inte vet är att basketens svenska historia börjar redan i slutet av 1800-talet – då gymnastikdirektören Tekla Swedlund tar sporten hela vägen över Atlanten och hem till Gävle.
Dalkullefeber på Stortorget, 1833
Året är 1833 och det råder stor uppståndelse bland de stockholmare som har samlats på Stortorget i Gamla stan. Anledningen? Alla vill få en glimt av den fagra mjölkförsäljerskan Carin Ersdotter från Dalarna.
ATT KONSERVERA EN ÄNKA I GAMLA STAN, 1500-TALET
I huset på Baggensgatan 25 i Gamla stan bor den trefaldiga änkan Katarina Bökman. Hennes första man Hans Bökman var bokbindare med egen affärsverksamhet. När han dog miste Katarina inte bara sin make, hennes möjligheter till inkomst försvårades också avsevärt.
FOTOGRAFEN PÅ GÖTGATAN 3, 1888
Välkommen till Götgatan 3 på Södermalm i Stockholm. Året är 1888 och fotografen Wilhelmina ”Mimmi” Gustafsson har just etablerat sin ateljé här. Under ungefär fyrtio år förevigar hon stockholmare med sin kamera.
DAMKAFÉ I GAMLA STAN, JÄRNTORGET 1869
Välkommen till Sundbergs konditori. Året är 1869 och sockerbagare Johan Edvard Sundberg har just öppnat butik med tillhörande Dame-café vid Järntorget i Gamla stan. Konditoriet erbjuder inte bara en kopp kaffe och en tårtbit, det är även en av få platser i staden där kvinnor på egen hand kan träffas och umgås utanför hemmet.
ENSAMSTÅENDE MORSA PÅ STIGBERGET, 1917
Välkommen till Blockmakarens hus på Södermalm. Året är 1917 och hyresgästen Emilia Gustavsson har precis förlorat sin man och blivit änka. Nu väntar livet som ensamstående förälder åt fem barn i ett kargt Stockholm som präglas av både hungersnöd och bostadsbrist.
BRYGGERSKORNA ORGANISERAR SIG, 1901
På Münchenbryggeriet råder febril aktivitet när dalkullor brygger öl till de törstiga stockholmarna. I de framväxande svenska industrierna är många av arbetarna kvinnor. Förhållandena på fabrikerna är tuffa och fackföreningar växer fram för att kämpa för bättre villkor.
GRUPP 8 FYLLER STADSHUSET, 1970
Från åtta seminariedeltagare till feministisk frontrörelse. Det är juni 1970 och över hundra kvinnor har samlats i Stadsmuseet vid Slussen i Stockholm. På agendan: diskussion om kvinnors frigörelse.
TAIKON FLYTTAR TILL TANTO, 1945
Året är 1945 och den blivande aktivisten och författaren Katarina Taikon har precis flyttat in i ett hus under Årstabron med sin familj. Hittills har familjen bott i tält runt om i Sverige till följd av den reglering som förbjuder romska familjer rätten till fast bostad. Katarinas egna erfarenheter av diskriminering blir en viktig drivkraft i hennes kommande kamp för romers rättigheter.
HÄXJAKTEN PÅ SÖDERMALM, 1675
Våren 1675 börjar Gävlepojken Johan Johansson Gris skrämma slag på stockholmarna med sina berättelser om hur han och andra barn har lurats i väg till Blåkulla. Hans och andra barns vittnesmålen blir bevismaterial mot de kvinnor som anklagas för häxeri.
"LESBISKA LIGAN" PÅ GREV TUREGATAN, 1943
På Grev Turegatan 75 på Östermalm utspelar sig ett svartsjukedrama som leder till att polisen senare dömer fem kvinnor för ”otukt, som mot naturen är”. Året är 1943, ett år innan homosexualitet avkriminaliseras i Sverige för att i stället klassas som en sjukdom.
KLÅDA I KÖN TILL BRYGGARGATAN 6, 1889
Utanför Bryggargatan 6 ringlar sig en lång kö av mestadels kvinnor. Men vem väntar alla på? Vi befinner oss i en tid innan kvinnlig rösträtt och sexualupplysning, en tid då kvinnokroppen var ett enda stort mysterium. Det ville doktor Karolina Widerström ändra på.
Relaterat
-
Digitala föreläsningar: Lär dig om
Lär er mer om ett aktuellt ämne direkt från en expert. Vad är ekonomiskt våld, hur fick Sverige fri abort och hur skrivs historia? Föreläsningarna är cirka 20 minuter långa.
-
Kvinnohistoria för skolan
Utforska kvinnohistoria gömd i staden i våra stadsvandringar, eller lär er mer direkt från klassrummet i en digital föreläsning.
-
Alla poddavsnitt
I Stockholms Kvinnohistoriskas poddserie Kvinnans Plats hör du berättelser från förr där inbjudna historiker och forskare berättar om kvinnors vanliga och ovanliga livsöden – knutna till platser.